Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Artikel nummer 14 2016: “Träpinnegrejsimojs-sak”: Elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Det konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic på Tunaskolan i Botkyrka kommun. Tillsammans med två slöjdlärare har de undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det skrivs mycket om och för lärare kring men inte så ofta av lärare själva. Vi vill med vår utvecklingsartikel ändra på detta och belysa vikten av att vi lärare dokumenterar och analyserar vår egen verksamhet. Efterfrågan av vår egen kunskap är stor, det märkte vi redan i början av projektet då många hörde av sig och var intresserade av vårt projekt.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet. Vi som har skrivit utvecklingsartikeln är båda språklärare och projektet genomfördes i samarbete med två lärare i textil- och träslöjd. Under två terminer har vi följt elever i årskurs 7 där hälften av dem fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och övriga hälften fick den vanliga traditionella undervisning av läraren. I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Syftet med projektet var att undersöka hur olika sätt att ge instruktioner i slöjdundervisningen påverkar elevernas användning av slöjdspecifika begrepp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skiljde sig markant mellan grupperna efter projektet. En tolkning av resultatet är att det inte räcker med att kasta in digitala hjälpmedel. Samtidigt tydliggjordes att eleverna inte uppfattar och tar till sig det ämnesspecifika språket, även om läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Detta måste därför ingå i en övergripande plan för undervisningen. Läraren måste också explicit tala om att eleverna förväntas lära sig och aktivt använda dessa begrepp.

– Ett tydligt exempel på detta är när en elev använder det felaktiga uttrycket ”sardintyg” istället för ”satintyg” under en delutvärdering och flera elever upprepar det felaktiga begreppet i sina egna utvärderingar. Först då stoppar läraren och rättar dem.

– Slöjd är också ett ämne där eleverna fokuserar på ”görandet”. Vi såg hur slöjdläraren försökte hålla kvar eleverna för språkligt utbyte kring uppgifterna men eleverna var ofta inställda på att just ”göra”.

Hur har er arbete förändrats av projektet?

– Projektet har varit en ögonöppnare för både oss och slöjdlärarna. Både slöjdämnet och övriga praktisk-estetiska ämnen ställer språkliga krav på eleverna. De ska resonera och reflektera kring ämnesinnehållet och olika val de gör under lektionerna. Eleverna behöver få övning i detta eftersom dessa förmågor ska bedömas.

– Studien har också synliggjort vikten av ämnesövergripande arbete. Det finns ett stort värde i att kombinera ämnen, koppla ihop begrepp och kunskap som återkommer i flera ämnen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har presenterat vår studie på skolan och synliggjort nyttan av att samverka över ämnesgränserna.

Susanne Sawander