Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande
Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Varför ville ni dokumentera ert utvecklingsarbete?
– Vi har gjort liknande samarbetsprojekt tidigare som blivit bra och givande. Att dokumentera det kändes därför ”på tiden” och som ett sätt lyfta vårt samarbete ytterligare en nivå.
Vad handlar projektet om?
– Om ett samarbetsprojekt mellan våra klasser, tre högstadieklasser och två lågstadieklasser, totalt drygt 100 elever, kring temat sagor. Syftet med samarbetet var att hitta gynnsamma faktorer som utvecklar elevernas lärande i ämnet svenska.
– Eleverna delades in i par, en yngre och en äldre som träffades mellan tre och fyra gånger med uppgift att tillsammans skapa en saga där de äldre eleverna skrev och de yngre illustrerade. Mellan träffarna arbetade eleverna var för sig. I högstadieklasserna jobbade eleverna bland annat med kamratbedömning av texterna medan de yngre fokuserade på sagan som genre, fantasi och inspiration. Projektet pågick i tre veckor.
Vilka resultat har ni sett?
– Att den här samarbetsformen har gynnat alla, även elever som normalt sett kan ha svårt att hitta motivation eller behöver mycket stöttning har klarat uppgifterna väldigt väl. En av framgångsfaktorerna är att maktbalansen förskjuts från lärare-elev till elev-elev. Högstadieeleverna arbetade en hel del med att anpassa språket för de yngre barnen men fick även genom kamratbedömning andra mottagare av sin text än enbart läraren. Överlag blev det bra texter och samarbetet mellan eleverna har fungerat utmärkt.
– Hos de yngre eleverna har projektet bidragit till ökade kunskaper om sagans uppbyggnad och att själva skriva en saga. Men det har också utvecklat elevernas förmåga att diskutera och samtala om andra typer av texter.
– Vad som krävs för ett lyckat samarbetsprojekt är framför allt en noggrann tidsplanering och tydligt syfte med projektet, det räcker inte med att det ska var roligt. Vi jobbade även mycket med att sätta ihop eleverna i lämpliga par, men vi såg under projektets gång att den stora åldersskillnaden innebar att eleverna tog väldigt fin hänsyn till varandra.
Hur har ert arbete förändrats av projektet?
– Vi tycker att samarbetsprojekt av den här typen ger oerhört mycket, både som ett kollegialt utvecklingsarbete och att eleverna får vara läranderesurser för varandra. Våra erfarenheter är att elever som normalt sett behöver mycket stöd behöver mindre stöttning av oss lärare när vi jobbar över klassgränserna.
Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?
– Tillsammans med eleverna har vi presenterat projektet för kollegor. Vi försöker uppmuntra våra kollegor men vi är eniga om att vi behöver bli bättre på att sprida våra erfarenheter, särskilt på vår egen skola.
Marina Backe Tomada är grundskollärare i åk 1–7 på Myrsjöskolan i Nacka kommun. E-post: marina.backe-tomada@nacka.se
Elisabeth Henrysson är förstelärare, grundskollärare i åk 1–7 på Myrsjöskolan i Nacka kommun. E-post: elisabeth.henrysson@nacka.se
Sonja Schmitz Gustafsson är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun. E-post: sonja.schmitz@nacka.se
Emma Söderholm är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun. E-post: emma.soderholm@nacka.se