Djupdykning väcker intresse för klassisk poesi

Har Gustaf Fröding något att säga dagens sjundeklassare? Absolut, menar svensklärare Martin Flodkvist Hjort på Myrsjöskolan i Nacka, vars utvecklingsarbete fick eleverna att spontant recitera poeten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag tror att många lärare kan vara rädda för att elever ska tycka att klassisk poesi ät tråkig och inte intressera dem. Men min erfarenhet och det arbete jag gjort visar att så inte är fallet. Med min artikel vill jag belysa hur man genom att ge elever nycklar till klassisk litteratur kan öppna upp för nya upplevelser, känslor och intresse.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett arbete i ämnet svenska i två klasser i årskurs 7 där vi under fyra veckor arbetade med sju dikter av poeten Gustav Fröding. Jag la upp undervisningen genom att ge eleverna en inledning till dikten i form av en målning eller bild, en inläsning av dikten eller ett tv-inslag. I det senare fallet en intervju med bandet Mando Diao, vars musikaliska tolkning av Fröding hade vunnit en utmärkelse som bästa låt. Den kände eleverna väl igen och musiken blev en därmed brygga mellan dåtid och nutid. Därefter läste vi dikterna tillsammans och jag förklarade ord, uttryck och stilgrepp. Min intention var att hela tiden rikta elevernas uppmärksamhet mot orden, dikten. Det var dem som jag ville skulle stå i fokus. Slutligen fick eleverna välja en dikt att tolka fritt som en berättelse. Arbetet avslutades med ett skriftligt prov.

Jag märker att Fröding lever kvar i eleverna även efter projektet, de reciterar ibland helt spontant, hela eller delar av dikter.

Vilka resultat har du sett?

– Att elevernas intresse för poesi definitivt ökade av att arbeta på det här fördjupande sättet. Jag märker att Fröding lever kvar dem även efter projektet, de reciterar ibland helt spontant, hela eller delar av dikter och kan referera till Fröding när de läser andra texter. Det var också mitt mål med projektet: Jag ville att eleverna skulle känna att de själva var en del av ett kulturarv, inte bara få en snabb inblick i det.

– Som lärare känner man ofta press att få med så mycket som möjligt i undervisningen men jag tror att det ibland är bättre att gå långsamt fram. Genom att låta eleverna få grotta ner sig under en period får de också tid att känna och upptäcka och det är då det händer saker. Som en kille i klassen uttryckte det efter en diktläsning: ”Det här är ju riktigt bra!”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fortsatt att lägga upp undervisningen på det här sättet då jag märker att eleverna uppskattar att få fokusera på ett författarskap. Mina resultat visar att eleverna upptäcker att klassisk litteratur har mer att säga oss idag än vad vi kanske tror.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterade det för kollegiet på en konferens och mer ingående för mina svensklärarkollegor här på skolan. Flera av dem är nyfikna på det här sättet arbeta, vilket är vådligt roligt.