Datainsamling kräver god planering och tydlighet

– Vi borde ha varit tydligare mot eleverna och planerat utförande mer noggrant.Det konstaterar lärare Rickard Janveden på Fridagymnasiet i Vänersborg som i sin utvecklingsartikel granskat den egna skolans enkäter om elevernas mående.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola deltog i Ifousprogrammet Datadriven skolförbättring och där vi också uppmuntrades att skriva en utvecklingsartikel. Skrivandet har varit utvecklande, framför innebär det att kunskaperna fördjupas. Artikeln är också ett sätt att sprida våra erfarenheter och resultat.

Vad handlar artikeln om?

Den utgår från det projekt som vår skola genomförde under Ifousprogrammet och som handlade om att under ett år genomföra veckovisa elevenkäter om deras mående. Syftet var att stötta mentorerna som genom enkätsvaren fick mer detaljerad information på individnivå om elevernas behov. Enkäterna var inte anonyma. I min artikel har jag undersökt hur elever och mentorer upplevde de här veckovisa välmåendeenkäterna. Vad tyckte eleverna? Vilka effekter gav enkäterna, enligt mentorerna? Artikeln bygger på intervjuer med 12 elever och tre lärare.

Vilka resultat har du sett?

– Övergripande visar de att datainsamlingar av den typen vi gjort kräver noggrann planering av både genomförande, uppföljning och användning av materialet. Oerhört viktigt är också att kommunikationen till eleverna om syfte och hur informationen ska användas är tydligt. Eleverna måste förstå varför de ska svara på frågor, annars finns risk att de inte svarar ärligt, eller ens alls. Resultaten visar också att hur enkäter genomförs spelar stor roll för hur eleverna svarar och upplever situationen. Sitter de i ett klassrum där kamraten bredvid kan se vad man svarar, ja då ökar risk för att svaren inte blir helt ärliga. Samtidigt visar resultaten att en hel del elever såg de veckovisa enkäterna som ett tillfälle att få reflektera, känna efter och därigenom stärka kontakten med sin mentor.

En hel del elever såg de veckovisa enkäterna som ett tillfälle att få reflektera, känna efter och därigenom stärka kontakten med sin mentor.

– På det hela taget kunde vi ha varit tydligare gentemot eleverna, särskilt kring vilka åtgärder som de kunde förvänta sig om enkäterna visade på dåligt eller försämrat mående. Mentorernas upplevelse och nytta av de veckovisa enkäterna är betydligt mer positiv. För dem gav de värdefull information, främst på individnivå som de hade direkt nytta av i sitt arbete med eleverna.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Personligen har jag blivit mycket mer medveten om vikten av varje detalj när det gäller datainsamling, vad det än må vara. Datadriven skolutveckling rymmer många möjligheter men det finns onekligen många fallgropar också.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi är en ganska liten skola med 225 elever och i Ifousprogrammet deltog alla lärare, på så vis är alla mer eller mindre redan involverade i arbetet. Vi har alla fått en ökad kunskap om datadriven skolutveckling, dess möjligheter och utmaningar.

Susanne Sawander