Brist på struktur sinkar analys av förskolans undervisning

– Vi måste våga pröva andra sätt att arbeta. Det säger Jennifer Öberg som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares och barnskötares förmåga att analysera pedagogisk dokumentation kopplat till den egna undervisningspraktiken.  

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag såg det som en chans att lyfta fram arbetet bakom undervisningen i förskolan, som ofta kommer lite i skymundan. Att skriva var också ett sätt att utveckla det arbete jag brinner för.  

Vad handlar artikeln om?

– Jag skriver om förskolan där jag arbetar och artikeln beskriver förskollärares och barnskötares möjligheter och förmåga att analysera pedagogisk dokumentation kopplat till den egna undervisningspraktiken. Mer specifikt hur de tolkar och analyserar förskolans undervisning i relation till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Frågor jag undersökt är hur förskollärarna och barnskötarna pratar om och analyserar undervisning och hur detta sedan omsätts i praktiken. Artikeln bygger på en fokusgruppintervju där arbetslaget har diskuterat två foton från undervisningssituationer i den egna verksamheten.

Jag har blivit mycket mer medveten om hur viktigt det är att kritiskt granska min egen yrkesroll.

Vilka resultat har du sett?

– De visar att förskollärarna och barnskötarna saknar viktiga förutsättningar för att på ett framgångsrikt sätt analysera det egna arbetet så att det leder till utveckling av förskolans undervisning. Vad som främst brister är struktur kring detta arbete, det är mycket upp varje enskild medarbetare för att arbetet ska ske. Något som lyftes fram var tidsbrist men många av medarbetarna känner sig också osäkra på hur de ska skriva en analys. Att samtala om undervisningen som vi gjorde i projektet uppskattades stort.

– Resultaten visar vidare att det verktyg – pedagogisk dokumentation – som vi använder på förskolan inte används som tänkt, med följd att det snarare stjälper än hjälper oss i vår dokumentation och analys. I artikeln diskuterar jag vikten av ett kritiskt förhållningssätt till de verktyg som används i verksamheten och att våga pröva andra sätt att arbeta. Jag vill poängtera att det inte är något fel på pedagogisk dokumentation som verktyg om det används på rätt sätt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har blivit mycket mer medveten om hur viktigt det är att kritiskt granska min egen yrkesroll. Hur jag tolkar och analyserar lärandet hos barn påverkar ju sin tur undervisningen. Det har stundom varit obehagliga insikter, exempelvis hur lätt det är att okritiskt följa normen, göra som man alltid gjort och inte reflektera över varför det inte blir som man tänkt. Det krävs mod att våga ifrågasätta sig själv, ett bra stöd har varit de frågor som vi fått genom Ifous, som att fråga sig själv vad som ligger till grund för de val man gör. Det påminner om vikten av att tänka lite djupare.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vill gärna driva frågor om hur vi kan arbeta mer systematiskt med dokumentation och analys av undervisningen och jag hoppas vara den som kan inspirera och uppmuntra till ett fortsatt arbete förskolan. Inte minst att vi vågar ifrågasätta såväl verktyg som metoder. Jag upplever att vi har ett bra stöd både från rektor, verksamhetschef och kvalitetsutvecklare i kommunen.