Böcker viktigt även för de allra yngsta

Artikel nummer 1 2017: En barndom utan böcker vore ingen barndom. En aktionsforskning om hur yngre barns kommunikation med böcker stimuleras

En tillåtande bokmiljö väcker läslust även hos de yngsta barnen. Det konstaterar förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan i Ausås arbetat med läs- och skriftspråksutveckling. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det hela började med att vår chef erbjöd oss en 15 poängs högskolekurs i aktionsforskning vid Högskolan i Halmstad. Genom vår handledare där fick vi sedan frågan om vi ville skriva en utvecklingsartikel om vårt arbete, vilket vi såklart nappade på.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen mellan 1-3 år. Vi startade med att kartlägga vår egen avdelning på förskolan och konstaterade snabbt att vi saknade både böcker och en inbjudande läsmiljö. En stor madrass införskaffades, vi lånade och tog med egna böcker som placerades på hyllor i barnvänlig höjd kring madrassen. Vi riggade sedan en filmkamera som under några veckor filmade det som pågick i läshörnan dit barnen fick komma och gå precis som de ville. Syftet var att studera hur barn kommunicerar med böcker.

Vilka resultat har ni sett?

– Först och främst, att barnen söker sig till böcker. Och att de använder sig av flera olika strategier i sitt utforskande – genom sina sinnen, genom bilder och genom samspel med kompisar emellan eller tillsammans med en vuxen.

– Ett barn ägnade sig mycket åt att med handen känna på bokpärmarna och sidorna. Det var tydligt att de olika materialen var spännande. Vi såg också att många barn tog en bok under armen och bar omkring på den under dagen.

– Små barn läser ofta genom bilder, de pekar och gör ljud. En filmsekvens visar en liten pojke som efter att ha tittat igenom boken slår ihop den med kommentaren ”slut”, vilket vittnar om att han vet att en bok har en början och ett slut.

– Samspelet syns tydligt i att barnen snabbt blir medvetna om att en bok kan läsas och då hämtar en vuxen. Men ofta ”läser” barnen böcker tillsammans.

– Ett tydligt resultat är miljöns betydelse, vårt projekt visar att det är viktigt att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Från att ha haft en sporadisk samling böcker högt på en hylla, för att de små barnen inte skulle tugga sönder böckerna, har vi i dag böcker mest överallt. Vi har skruvat upp hyllor och ställt böcker om bilar i bilhörnan, i hallen finns böcker om att klä på sig, på toa om potträning, i köket kokböcker och så vidare. Vi vuxna läser mer och i många olika sammanhang, exempelvis under måltiderna, vilket fungerar väldigt bra. Besök på biblioteket har blivit ett populärt inslag. Valet av böcker har också blivit ett verktyg i vårt arbete med värdegrund och likabehandling.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst i andra forskningscirklar, på kompetensutvecklingsdagar här i Ängelholms kommun och på en konferens i Tromsö i Norge. Åse har även föreläst på sin nya arbetsplats i en annan kommun.

– Responsen har varit positiv, många kollegor är nyfikna och intresserade. Flera berättar att de, precis som vi gjorde, ställer böckerna högt för att barnen inte ska tugga på dem. Men våra erfarenheter visar att det krävs ett gemensamt förhållningsätt och en tillåtande miljö där barnen kan utforska bokens egenskaper med alla sina sinnen för att barnen ska utvecklas i sin läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Fotnot: Åse Olin Henrysson arbetar numera på Havets förskola i Jonstorp i Höganäs kommun.