Barnrättsarbete skiljer stort mellan förskolor

Räcker det att beakta barns rätt och inflytande vid större förändringar? Eller är det något som förskolan bör arbeta med varje dag? Therese Hultman, rektor för Högdalens förskoleenhet har undersökt frågan i sin utvecklingsartikel och svaren spretar.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– I samband med Ifousprogrammet Hållbar förskola ordnade Ifous en konferens i Göteborg där bland annat tidigare artikelförfattare berättade om sina utvecklingsartiklar. På tåget hem funderade jag på vad – inte om – jag skulle skriva om. Jag valde det ämne som engagerar mig mest: barns rätt till inflytande och delaktighet.

Vad handlar artikeln om?

– I Ifousprogrammet undersökte vi olika dimensioner av hållbarhet i förskolan – social, ekonomisk samt miljömässig hållbarhet. Jag intresserade mig särskilt för social hållbarhet och har i min artikel undersökt hur förskolor arbetar med barns rätt enligt barnkonventionen och barnkonsekvensanalyser av det egna arbetet.

– Artikeln bygger på en enkät med tio förskolerektorer, varav några deltog i nämnda Ifousprogram. Frågor de besvarade handlade om hur de arbetar med barns rätt och hur de systematiskt granskar det egna arbetet i här frågorna. Exempelvis om de kontinuerligt genomförde barnkonsekvensanalyser eller om det endast skedde vid större förändringar som omorganisation.

Vilka resultat har du sett?

– Att det skiljer sig stort hur förskolor jobbar med barns delaktighet och inflytande och hur de följer upp det arbetet. En del förskolor följer upp barnrättsarbetet en eller två gånger i månaden, andra en eller ett par gånger per termin. Vissa har det som en stående diskussionspunkt på sina ledningsmöten. Svaren visar att flera rektorer inte har en plan för barnrättsarbetet och när det ska följas upp. Flera rektorer pekar på att förskolans verksamhet i sig borgar för att barns rätt tas tillvara.

Jag har blivit mer självkritisk och än mer noga med att ta in barnperspektivet i allt vi gör. Risken är stor att vi planerar och organiserar förskolan för vad som är bäst för de vuxna.

– Men det finns också rektorer anser att barns delaktighet och inflytande är något som alla pedagoger måste jobba specifikt med och beakta i varje dag och att barnkonsekvensanalyser måste göras systematiskt och kontinuerligt. Det kan handla om relativt odramatiska frågor som att ett barn eller en pedagog ska byta avdelning. Hur ter sig en sådan förändring utifrån ett barnperspektiv? I enkäten framkom också att rektorer ofta delegerar barnrättsfrågor till biträdande rektor, en specialpedagog eller någon annan i personalgruppen. Tydligt är att frågorna får ett extra lyft om det finns någon i arbetslaget som är särskilt engagerad.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer självkritisk och än mer noga med att ta in barnperspektivet i allt vi gör. Risken är stor att vi planerar och organiserar förskolan för vad som är bäst för de vuxna. På min enhet arbetar vi systematiskt med barns rätt enligt barnkonventionen, det är viktigt att få in det i vardagen, hos alla pedagoger på alla nivåer. Att sätt att granska det egna arbetet är att ställa utmanande frågor: I vilka sammanhang får barnen verklig möjlighet att påverka? Vid samlingen, i matsalen? På vilket sätt? Räcker det med att införa ett Barnråd? Vilka barn kommer till tals där?

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Barns rätt är en hjärtefråga för mig som vi jobbar aktivt och systematiskt med hela tiden. Jag försöker att sprida det på olika sätt och har bland annat pratat om vårt arbete i Förskolepodden.