Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Artikel nr 1 2013: Hållbar utveckling och stadsplanering – Elevers och lärares kompetenser i samspel

Ett elevuppdrag om stadsplanering och hållbar utveckling på en gymnasieskola i Lund var utvecklande både för lärarna och eleverna. Lärarna vann på gemensam reflektion och eleverna fick större förståelse och stärkt självkänsla.

Varför ville du skriva en artikel?

– Det blev så fin kvalitet när lärarna jobbade tillsammans i pedagogiska grupper i projektet. Jag ville bevara det. Med tanke på att så mycket kring skolan är negativt ville jag hålla kvar det som fokuserade på kvalitet. Vi lärare har ett inifrånperspektiv. Jag ville skriva om detta i form av något framåtsyftande och glädjande. Att skriva gör också att man utvecklas. Man tänker ett varv till och blir inspirerad.

Vad handlar artikeln om?

– Att inom ramen för Best practice beskriva en ämnesöverskridande arbetsprocess i stadsplanering och hållbar utveckling. Den handlar om implementeringen av GY11, om läroplansanalys och att hitta den pedagogiska betydelsen av entreprenöriellt lärande. Lärare skapar tillsammans ett elevuppdrag i en arbetsprocess där vi innefattar allt eleven ska utveckla vad gäller kompetenser, inte bara ämneskunskaper.

Vad har du sett för resultat?

– Arbetsprocessen var väldigt effektiv, eftersom projektet var avgränsat i tid. Trots att det var ett så komplicerat begrepp som hållbar utveckling var kunskapsutvecklingen god. Det var tydligt vid utvärderingen att eleverna fått större förståelse, de hade lätt att se sambandet hur olika ämnen samverkade i projektet och de blev stärkta i sin självkänsla genom kontakten med experter utanför skolan. De hade en kreativ process och stöttade varandra.

– I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse. Hur man som lärare bemöter elevfrågor är avgörande för om eleverna behåller bollen och gör projektet till sitt. Vi hade hela tiden möjligheter till reflektion.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag var handledare för kollegorna i gruppen. Sedan dess försöker jag hela tiden bära med mig känslan i projektet och sättet att jobba på. Varje läsår sedan projektet i artikeln har jag haft nya utåtriktade projekt med andra kollegor.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Hela året hade vi interna redovisningar. Jag fick också uppdraget att redovisa projektet på gemensamma kompetensdagar i kommunen. Jag åkte till Upplands Väsby för att presentera projektet i LearnIT24-nätverket, och delade med mig av min manual om elevdrivet arbetssätt till skolledare och lärare.

– Jag värnar om den gemensamma reflektionen och ser till att den finns i vardagen. Det är inte så vanligt att gymnasieskolor har den organisationen. Man får kämpa lite för det. Året efter gjorde vi ett projekt på samhällsprogrammet, om fred och säkerhet. Vi anslöt oss till ett Dag Hammarskjöld-tema och jobbade med den lokala FN-gruppen i Lund. Vi hyrde en scen där eleverna hade uppdraget att väcka engagemang och påverka. I år har vi samarbetat med en dramatiker i ett teaterprojekt inom svenska och engelska. Det här arbetssättet blir en motvikt mot ämnessplittring. Inifrånperspektivet är renande. Då vet man varför man är lärare!

Gunilla Nordin

Bodil Merkel är utbildad gymnasielärare med magisterexamen i utbildningsvetenskap. Hon arbetar på Gymnasieskolan Spyken i Lund.