Yrkeslärare balanserar mellan yrkeskunskaper och pedagogik

Beroende på hur yrkeslärare uppfattar syftet med undervisningen, tenderar de att utveckla antingen sina yrkeskunskaper eller sina pedagogiska färdigheter. Det visar Sofia Anteras forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Yrkeslärare spelar en nyckelroll när det gäller att knyta samman utbildning och arbetsmarknad. De förväntas reflektera över vad yrket behöver och hur de kan förbereda eleverna för detta. På så sätt överbryggar de utbildningsvärlden och arbetslivet, men deras överbryggande funktion slutar inte där. Yrkesutbildning är ett vanligt utbildningsalternativ för nyanlända i Sverige, vilket innebär att yrkeslärare också hjälper nyanlända att få tillgång till den svenska arbetsmarknaden och delta i det svenska samhället. Yrkeslärare påverkar därmed viktiga aspekter av samhället genom att förse arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft och rusta individer för att bli självständiga medborgare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om viktiga kompetensområden för yrkeslärare samt hur yrkeskompetens definieras i litteraturen och hur detta uppfattas av yrkeslärare själva. Avhandlingen tar också upp förhållandet mellan olika typer av kompetens, som faktisk kompetens (vad någon kan göra) och formell kompetens (kvalifikationer och certifikat). Slutligen undersöks även rektorernas roll. Rektorer spelar en viktig roll när det gäller att rekrytera yrkeslärare och underlätta deras utveckling genom att tillhandahålla resurser. På så sätt påverkar de indirekt yrkeslärarnas kompetensutveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare inom yrkesutbildningar förväntas hitta en balans mellan yrkesfärdigheter och pedagogiska färdigheter, eftersom båda behövs. Mina resultat visar att yrkeslärarnas undervisningsupplägg beror på hur de förstår syftet med yrkesutbildningen. Om de uppfattar utbildningen som rent teknisk tenderar de att utveckla sina yrkeskunskaper och sin hantverksmässiga sida. Om de anser att yrkesutbildningen syftar till att utveckla både självständiga medborgare och yrket som sådant, tenderar de att fokusera mer på att utveckla sina undervisningsrelaterade färdigheter.

– Avhandlingen visar också att yrkeslärarna har idéer om, och erfarenhet av, undervisning innan de börjar arbeta som lärare. Men de behöver bli medvetna om dessa idéer, reflektera över dem och omforma dem för att kunna tillämpa dem i sitt nya arbete.

– Yrkeslärare uppmanas tillhandahålla individualiserade inlärningsmöjligheter, samtidigt som deras elever har många olika behov. Detta i kombination med brist på tid är den största utmaningen för lärarna.

Vad överraskade dig?

– Diskrepansen mellan vikten av att ha utvecklat och upprätthållit en uppdaterad yrkeskompetens och det begränsade stödet för att utveckla den när man arbetar som yrkeslärare. Lärarna rapporterade att deras utveckling i skolan bara handlar om undervisning. Därför måste de utveckla sin yrkeskompetens i sin egen takt och på eget initiativ för att se till att deras yrkeskunskaper är uppdaterade. En annan aspekt är rektorernas roll. Även om de spelar en nyckelroll i rekryteringen av lärare, har de ofta begränsad kunskap om yrkesprogrammens och elevernas behov, enligt lärarna. Skolledare behöver få en bättre inblick i yrkesprogrammen för att kunna fatta mer välgrundade beslut om rekrytering och utveckling av yrkeslärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min studie kan hjälpa yrkeslärare att reflektera över vilka kunskaper de har, hur dessa kunskaper hjälper dem i deras arbete och i vilken riktning de kan utvecklas ytterligare. När det gäller skolledare så visar avhandlingen hur deras förståelse för behoven inom yrkesinriktad undervisning kan hjälpa dem att göra mer välgrundade beslut. Slutligen tänker jag att universitetslärare som möter yrkeslärarstudenter, samt beslutsfattare, har nytta av resultaten.