Skolans marknadsföring försvårar elevernas val

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv genomgått en lång utbildning och därmed gjort flera valhandlingar, så visst har det påverkat ämnesvalet. Att jag började forska berodde även på att jag deltog i Skolverkets MÅS-projekt, där syftet var att öka forskning om gymnasieskolan och yrkesförberedande program. Den specifika infallsvinkeln kring just valfrihet dök faktiskt upp när jag stod i ett litet antikvariat i Wales: jag hittade boken ”Young people and social change. Individualisation and risk in late modernity.” (Cartmel, Fred & Furlong, Andy). I boken fanns en metafor som liknade gymnasieutbildningen vid en tågresa, med studenterna som resenärer. Efter det var jag fast.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om 90-talets utbildningsreformer och hur eleverna hanterar det i ett lokalsammanhang, både vad det gäller valfriheten och den treåriga gymnasieskolan i sig. Jag har försökt göra en uppdelning mellan heterogeniteten och valfriheten, samtidigt som jag jämför detta med det homogena i att alla ska få en likvärdig utbildning. Elevernas val till gymnasieskolan och valen inom utbildningen är både en integrations- och en differentieringsprocess. Förenklat kan man till exempel säga att eleven differentierar sig genom att göra vissa särskiljande val, samtidigt finns det en tydlig samhällelig integrationsaspekt, eftersom vi har gemensamma kunskapsmål.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma de lokala förhållanden som skapas. Skolans erbjudanden och konkurrensvillkor skiljer sig åt på olika ställen i landet, alla kommer in på sitt förstahandsval i katedralskolan i Växjö, men det samma gäller inte för Södra latin i Stockholm. Den ökade valfriheten gynnar de elever som kan förhålla sig strategiskt till utbildningen, de med klara målsättningar. Samtidigt möjliggör valfriheten strukturella överskridanden: en elev med en förälder som har arbetat som elektriker, söker sig kanske av tradition till elektrikerprogrammet. Med dagens utökade urval behöver elektrikerprogrammet inte vara en slutstation: för den som vill finns möjligheten att studera vidare, till exempel till ingenjör.
– Ett annat resultat är synliggörandet av de marknadsföringsprinciper som har vuxit fram. Det finns en tydlig utveckling i hur kommunala skolor har gått från vanlig profilering till att lägga ner mycket pengar på marknadsföringsstrategier. Det är viktigt att uppmärksamma, eftersom marknadsföringsåtgärden försvårar valet för de elever som inte har en kommunikationspartner i hemmet eller närmiljön. Det är intressant att se hur lite det står om innehållet på skolornas informationssidor idag: tidigare var en skolas profil en tydlig innehållsdeklaration, nu lyfts istället resor utomlands eller en känd frontfigur fram. Det här betyder att studievägledarnas roll blir ännu viktigare – de måste kunna se igenom skolornas yta och hitta den substans som behövs för att eleven ska kunna göra ett väl avvägt val.

Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig?

– Skolornas ökade marknadsföring kom kanske inte som en stor överraskning, däremot har utvecklingen expanderat under mycket kort tid. En anledning kan vara att de kommunala skolorna känner sig hotade av friskolorna, och svarar då med att vidta marknadsföringsåtgärder. Jag tror att vi kommer att forskas mer på det här området framöver: sedan 60-talet har undersökningar om elevers val sett ut på samma sätt, men nu har systemet förändrats och ny forskning behöver fokusera på elevers val innan gymnasiet, men även inom utbildningen.
– Jag blev även positivt överraskad av att elever idag förhåller sig mer autonomt till utbildningen. De förkovrar sig i ett visst intresseområde i större utsträckning än vad man gjorde tidigare. Förr tillhörde en elev en viss grupp för att man läste sammasaker – idag struntar man i andras intressen och grupperar sig efter sina individuella val, inte annantillhörighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker på kommunal nivå eller högre. Studievägledare och yrkesvägledare som kan ha nytta av resultaten för att hjälpa elever med deras framtida val. Rektorer, framför allt lokalt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– I avhandlingen tar jag upp 6 olika valhandlingar som elever använder på olika sätt, i olika sammanhang. Jag har hört flera lärare säga att de känner igen just dessa valhandlingar, och att de därmed får ett språk för den problematik som nu uppstår. Jag hoppas givetvis att resultaten ska hjälpa yrkesvägledarna i deras roll, men man måste också komma ihåg att lärare är en inspirationskälla för sina elever – de är ofta den första person som en elev vänder sig till när de har problem med sina val. Därför hoppas jag att mina resultat ska hjälpa lärare att hitta ett förhållningssätt till de här frågorna.
– Utbildningen ska överskrida gränser, alla ska ha samma möjligheter. Min studie försöker överskrida formulerings- och realiseringsarenan genom att dels fokusera det lokala, dels göra en diskursanalys. Diskussionen måste föras ner till det lokala sammanhanget, där det inte finns möjlighet att friskriva sig.

Hedda Lovén