Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander visade en våldsscen från krigets Irak för en gymnasieklass. Reaktionen blev tystnad. Det fick henne att börja fundera på vittnesmålets pedagogiska möjligheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisade en klass i gymnasiet där jag tillsammans med eleverna såg en våldsscen från kriget i Irak, Collateral Murder, där människor beskjuts från en helikopter. Efteråt blev det helt tyst. Även jag blev tyst och visste inte hur jag skulle hantera tystnaden. Efter det började jag fundera kring vad vittnesmål kan ha för betydelse i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vittnesmålets pedagogiska möjligheter och vad vi lärare gör med de här historiska såren i undervisningen. Jag har bland annat tittat på händelsen ovan och Forum för levande historias material riktat till grundskolans senare år samt gymnasieskolan utifrån tre aspekter; representation, subjektivitet och känslor i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns både möjligheter och omöjligheter. Vittnesmål färgas av politiska förståelser av världen och där vissa vittnesmål får större utrymme än andra. De ingår i en global kapitalistisk världsbild samtidigt som det finns en etisk dimension i att lyssna på dem som vittnar.

– Sedan lyfts känslor ofta fram som ett sätt att arbeta med de demokratiska målen. När vi föreställer oss att elever ska känna empati så bestämmer vi vilken relation de ska ha till vittnesmålen men de kan lika väl skapa låsta positioner och gränser mellan människor. Kärleken till nationen bygger till exempel lika mycket på idén om hatet mot den andra.

Vad överraskade dig?

– Ju mer jag läste, desto tydligare blev det att språket brister och inte låter oss helt förstå händelser och vittnesmål, som Alan Kurdis kropp där på stranden. Utifrån Primo Levi och Giorgio Agamben kan man säga att den som kliver fram och vittnar endast kan berätta en liten del av historien, de som finns bakom vittnena, de som inte överlevde, bär det sanna vittnesmålet. Den förståelsen är bra att ha med sig in i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällsvetenskap och humanistiska ämnen, men även forskare och allmänheten som är intresserad av filosofi, vittnesmål och undervisning.

Annika Larsson Sjöberg