Virtuellt utbyte främjar studenters globala engagemang

Fakta

Malin Reljanovic Glimäng

Bor i Malmö
Född år 1968

Disputerade 2024-05-19
vid Malmö universitet

Avhandling

Reading the world through virtual exchange. Critical interculturality and glocal awareness in English teacher education

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har arbetat som lärarutbildare i engelska i många år och mina undervisningsområden är bland annat interkulturalitet, global medborgerlig bildning och cultural studies.

− Efterhand som teknologin under senare år öppnat nya möjligheter för pedagogiskt samarbete online så har jag successivt blivit mer och mer intresserad av att utforska vad Virtual Exchange (VE) har att erbjuda lärarutbildningen, och särskilt vår utbildning för blivande engelsklärare. Intresset väcktes för många år sedan och jag provade faktiskt en variant av VE redan år 2012 mellan studenter i Malmö och en grupp lärarkandidater i Macau, China. Men på den tiden visste jag inte att det fanns begrepp och ett begynnande forskningsfält om det här sättet att arbeta.

Vad handlar avhandlingen om?

− Avhandlingen är en praktiknära studie med fokus på hur vi kan främja interkulturell, global, och pedagogisk medvetenhet genom implementering av virtuellt utbyte, VE, i lärarutbildningen och i engelskprogrammet mot årskurs 7–9 och gymnasiet. Syftet var att utforska studenternas upplevelser och erfarenheter av att delta i ett 6–8 veckor långt projektbaserat VE tillsammans med studenter från andra delar av världen.

− Avhandlingen omfattar fyra VE-projekt med olika studentgrupper och samarbetspartners från universitet i olika länder. Tillsammans med lärarna för grupperna utomlands planerade jag projekten långt i förväg. På så sätt hade vi lärare också ett eget VE-projekt varje gång, där vi arbetade tillsammans i flera månader.

− Projekten designades med utgångspunkt i ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Varje VE-projekt involverade tre länder med 15–25 studenter från varje institution. Studenterna arbetade tillsammans i transnationella smågrupper för att utforska teman knutna till global medborgerlig bildning, och för att kollaborativt skapa en digital produkt, till exempel en lektionsplanering för ett framtida glokalt klassrum. Fokus ligger på kollaborativt lärande, interkulturell medvetenhetenhet och kritiskt tänkande kring den egna rollen som blivande lärare i ett globalt och digitaliserat samhälle.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Några av de viktigaste resultaten är:

• Att aktivt deltagande i VE fungerar lite som modellen ”learning by doing” för blivande lärare. Genom VE får studenterna pröva, uppleva och utvärdera ett internationellt projekt som de i sin tur kan iscensätta med sina egna framtida elever på högstadiet eller gymnasiet.

• Att VE-projekt som är förankrade i globala frågor och designade för att stötta kritisk reflektion kan öppna möjligheter till fördjupade insikter kring skolans roll i en digitaliserad och sammankopplad värld.

• Att interkulturellt samskapande av en digital artefakt inte ska ses som en slutprodukt utan snarare som en process som både genererar och stöttar kritisk dialog och kritiskt tänkande.

Även om jag har arbetat med Virtual Exchange, VE, länge så blev jag ändå överraskad av hur komplex och rik lärandemiljön blir i dessa projekt.

Vad överraskade dig?

− Även om jag har arbetat med VE länge så blev jag ändå överraskad av hur komplex och rik lärandemiljön blir i dessa projekt. Studenterna får utforska interkulturell dialog, användandet av global engelska och olika utmaningar i kollaborativt arbete online. Men genom aktionsforskningen blev jag också medveten om andra spännande lager i VE-praktiken, som till exempel hur viktigt transspråkande och multimodal kommunikation blir när deltagarna skapar mening tillsammans. Jag blev också ständigt positivt överraskad av studenternas stora engagemang och känsla av ansvar i arbetet med sina VE-partners från andra lärosäten utomlands.

Vem har nytta av dina resultat?

− Lärare, blivande lärare, lärarutbildare och forskare. Internationellt har VE växt fram under de senaste 30 åren, men Virtual Exchange är ett relativt nytt begrepp inom svensk högre utbildning, och på ett mer systematiskt plan så har det praktiska utvecklingsarbetet bara börjat hos oss.

− Jag hoppas att avhandlingen bidrar till både den praktiska och teoretiska utvecklingen av VE i svensk lärarutbildning. Jag ser också redan hur flera studenter som deltog i VE-projekten under sin utbildning nu prövar olika varianter av VE ute i skolorna med sina egna elever.

− Min studie bidrar också till det internationella VE-forskningsfältet då den ingår i en ny inriktning som håller på att ta form just nu med fokus på kritisk interkulturalitet och global medborgerlig bildning under benämningen Critical Virtual Exchange (CVE).