Virtuella lärare som stereotyper eller utmanare

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Sedan sju år tillbaka forskar jag tillsammans med min fru som jobbar med it och lärande. Själv är jag civilingenjör och grafisk designer och kombinationen av våra yrken blev helt enkelt vilken aspekt som grafisk design har på lärande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur utseendet av virtuella pedagoger påverkar det pedagogiska utfallet. Fokus ligger på de visuella egenskaperna av de virtuella lärarna, hur de ser ut och vilket kön de har, men även hur de pratar. Allt detta påverkar ju oss, både i verkligheten och i den virtuella världen. Virtuella pedagoger kan ha olika roller, de som fungerar som lärare, coacher eller informatörer och de som mer är virtuella lärkompisar/kompanjoner. Därtill kommer karaktärer i virtuella pedagogiska rollspel, vilka man som man användare själv kontrollerar och delvis bestämmer utseendet på.

– I studien har vi tittat på befintliga virtuella stödprogram för skolan, i huvudsak amerikanska och även själva skapat enkla versioner av liknande stödprogram som vi testat på ett antal elever och studenter i mellan-, högstadiet, gymnasiet och universitetet. I programmen har eleverna fått välja mellan ett antal olika virtuella figurer som vi själva utformat. Eleverna har alltså fått välja vem de vill ha som lärare eller vem de själva vill vara och vilken kommunikativ profil figurerna ska ha, om de ska prata mycket eller inget alls.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att figurernas utseende påverkar elevernas inställning, förmåga och vilja att identifiera sig med figuren och att detta i sin tur påverkar elevernas studieresultat. Utseende, kläder, kön och attribut som exempelvis glasögon har stor betydelse. Det är väldigt tydligt och inte mycket att diskutera om. Motivationen och engagemanget ökar när eleven får en social kontakt med figuren. Det visar också flera andra undersökningar, ler figuren mot oss så ler vi omedvetet tillbaka, det gäller alla, även vana datoranvändare.

– Min studie visar också att de virtuella figurernas utformning också kan användas för att bryta könsdominans inom vissa ämnen och utbildningar. Ett exempel är ett multimediaprogram om datateknisk högskoleutbildning som vi testade på ett antal elever i gymnasiet. I programmet fanns fyra figurer att välja mellan att ha som lärare: En stereotypisk tjej, en mindre utstuderad tjej, en stereotypisk kille samt en mindre utstuderad kille. Tjejerna i testet svarade bäst på den mindre utstuderade tjejen. Här blev det tydligt att just den figuren hjälpte till att bredda bilden av vad en dataingenjör är och gör, vilket lockade fler kvinnliga studenter. De manliga studenterna däremot svarade bäst på de stereotypiska figurerna, både killen och tjejen.

– Intressant är att när vi sedan intervjuade eleverna så sa både tjejer och killar att de var positiva till att få in fler kvinnliga förebilder inom typiska manliga områden. Här framkommer en dubbeltydighet hos killarna och man kan bara konstatera att den verkliga världens strukturer och mönster återupprepas i den virtuella världen. Sverige ligger ungefär tio år efter när det gäller virtuella stödprogram för skolundervisning och det finns i princip inga svenskproducerade program. En huvudpoäng i min avhandling är att om inte vi själva agerar och tar fram egna program så kommer marknaden snart nog att domineras av de amerikanska programmen och i dem florerar stereotyperna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, hur starkt och överdrivet stereotyperna förekommer i de amerikanska stödprogrammen. Det var inget jag tänkte på från början men det blev väldigt tydligt när man hade jobbat med materialet en tid. Det här är viktigt för alla inom skolan att fundera över för om vi i Sverige inte ser till att producera egna program är det de amerikanska vi kommer att få in i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan bidra till att höja medvetandet hos alla som arbetar inom skolan. Det finns helt klart en problematik kring stereotyper och den är viktig att känna till liksom vikten av variation av figurer i stödprogrammen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– För de elever som behöver traggla lite extra kan stödprogram som dessa vara jättebra. Här kan man skräddarsy en virtuell miljö med virtuella pedagoger som förutom att de är helt outtröttliga också peppar med exempelvis rätt grad av kallprat. Men programmen är givetvis ingen konkurrent till lärarna utan ska ses som ett rent stöd.