Vill demokratisera naturvetenskapen i skolan
Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.
Född 1954
i Jörn
Disputerade
2010-12-10
vid Linnéuniversitetet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Ursprungligen kommer det från min tid som verksam lärare. Jag utbildade lärare inför lärarutbildningsreformen 2001, och då skulle alla studenter ha med sig kunskap om hållbar utveckling. Efter en essäuppgift så framkom det att de upplevt undervisningen i naturvetenskap som odemokratisk, att det inte var så mycket att diskutera och ha personliga synpunkter på.
Vad handlar avhandlingen om?
– En viktig utgångspunkt för avhandlingen är lärarens dubbla uppdrag, det vill säga den integrerade uppgiften att se till att eleverna utvecklar såväl ämneskunskaper som demokratiska förmågor. Jag har valt att särskilt behandla demokratidimensionen, närmare bestämt möjligheter och begränsningar hos samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse. De frågor som eleverna samtalar om är så kallade sociovetenskapliga, det vill säga sådana där naturvetenskapen förenas med samhälleliga normer och individuella värden.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att elevsamtal om sociovetenskapliga frågor, till exempel hållbarhetsfrågor, är ett sätt för en lärare att arbeta integrativt med ämnes- och demokratiuppdraget som eleverna kan tycka är intressant. Det är ett sätt att få eleverna att haja till och reflektera över naturvetenskapens betydelse i samhället.
Vad överraskade dig?
– Det som förvånade mig var att lärareleverna upplevde att naturvetenskap var så odemokratiskt. Det blev startskottet för mitt forskningsintresse. Jag har sedan arbetat för att bredda och fördjupa förståelsen för demokratiuppdraget i naturvetenskaplig undervisning, men av själva resultatet blev jag inte så överraskad. Jag hoppas däremot att andra kan få aha-upplevelser av min avhandling.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att lärare ska kunna använda detta i sin undervisning och med hjälp av till exempel tidningsartiklar och aktuella ämnen låta eleverna resonera kring frågor som berör dem.
– Jag tror också att forskare kan ha användning av det analysverktyg jag konstruerat för fortsatt forskning.Med hjälp av verktyget DEQUAL kan man analysera vilken demokratisk kvalitet elevers gruppsamtal håller.