Vilka elever behöver särskilt stöd?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Efter min magisterexamen i sociologi fick jag en förfrågan om att delta i ett projekt om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Eftersom den gruppen elever hade ökat under 1990-talet så kändes ämnet väldigt intressant.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika synsätt på elevers skolsvårigheter och vilka stödåtgärder skolan vidtar för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Mina frågor var bland annat hur elever i behov av särskilt stöd identifieras och skiljs ut från normala elever och hur eleverna och deras föräldrar upplever stödinsatserna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns inte några klara definitioner av vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Många lärare kände en ambivalens inför att fastställa vilka svårigheter som är tillräckligt stora för att legitimera stödåtgärder. Bedömningen påverkas även mycket av vilka resurser skolan har. Det visade sig också att en medicinsk diagnos relaterat till skolsvårigheterna bidrog till ambivalenta upplevelser för elever och föräldrar. Å ena sidan verkade skolan efterfråga en diagnos eftersom en sådan kan ge extra resurser, å andra sidan verkade inte diagnosen ha någon större effekt för utformningen av stödinsatser och undervisningsmetoder. Barnets specifika behov och lämpliga stödinsatser blev en förhandlingsfråga mellan skolpersonalen och föräldrarna.

Vad överraskade dig?

– Att så stor del av stödinsatserna skedde utanför det ordinarie klassrummet. Den rådande idén har länge varit att man ska försöka behålla eleverna i det vanliga klassrummet så långt som möjligt, men det verkar inte efterföljas. Fördelen med den lilla gruppen är att det kan bli mer lugn och ro men samtidigt känner sig många elever exkluderade från sina kamrater.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver forskarsamhället hoppas jag att avhandlingen kan bidra till en diskussion kring skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Frågor kring utformning av stödinsatserna, relationen mellan en medicinsk diagnos och stödinsatser, och elever och föräldrars upplevelser av stödinsatser intresserar förhoppningsvis både beslutsfattare och skolpersonal.