Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn
Född 1976
i Vasa
Disputerade 2012-09-07
vid Göteborgs universitet
Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande
Upprepande handlingar i lärarledda gruppaktiviteter möjliggör för flerspråkiga barn att delta både språkligt och fysiskt. Anne Kultti har studerat flerspråkiga barns möjligheter till deltagande och lärande i förskolan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är förskollärare i grunden. Men även innan dess var jag intresserad av kommunikation, språk och lek. På universitetet har jag deltagit i två forskningsprojekt: Interkulturell kommunikation, med fokus på förskollärare, och Barns tidiga lärande, med fokus på förskolemiljö, kvalitet, lärarkompetens och de yngsta barnens möjlighet till lärande.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur förskolan framstår som en miljö för språkutveckling. Mer specifikt de villkor som förskolan ger för yngre flerspråkiga barns språkliga och kommunikativa utveckling och deras deltagande i olika aktiviteter. Förutom individperspektivet inkluderar jag även institutionella och kulturella aspekter i analyser för att förstå lärande och utveckling.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För det första, lärarens betydelse för flerspråkiga barns möjligheter till deltagande och lärande. Medveten pedagogisk stöttning är viktigt, till exempel att läraren bäddar för upprepning genom att ställa frågor på olika sätt. För det andra, att det finns inbyggda möjligheter i de återkommande förskoleaktiviteterna för deltagande på olika sätt och tillsammans med andra. Lärarledda gruppaktiviteter möjliggör barns språkliga och fysiska deltagande genom upprepande handlingar. Att titta på varandra och göra likadant är en viktig del i barns lek och lärande.
– För det tredje visar resultatet att barns handlingar inte är oberoende av varandra. De svarar på varandras handlingar och samspelar tidigt med varandra. Slutligen, det som värdesätts och uppmuntras i miljön har betydelse för hur barn talar. De använder återkommande uttryck i sina lekar, men de använder inte sitt modersmål om det inte är kommunikationsspråket.
Vad överraskade dig?
– Att ”språkliga” aktiviteter som sånger och sagor innefattar potential till att delta på många olika sätt, till exempel genom lyssnande, gester, visuella symboler och rytm. Vikten av aktiviteternas upprepande karaktär var också överraskande.
Vem har nytta av dina resultat?
– Forskningen om förskola, men också språkforskningen. Även verksamma lärare som intresserar sig för flerspråkighet i dagens samhälle. Avhandlingen kan också vara intressant för förskollärarutbildningen.
Gunilla Nordin