Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

Flerspråkiga elever som med hjälp av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål får använda alla sina språk i undervisningen har goda möjligheter att utveckla flerspråklig litteracitet. Det visar Anne Reath Warrens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under min lärarutbildning, och även i de klassrum som jag arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades. Jag tänkte att det skulle vara bättre om man kunde hitta metoder som gjorde att eleverna fick använda de språkliga resurser som de har tillgång till.

– När jag som modersmålslärare i engelska, i Sverige, första gången kom i kontakt med modersmålsundervisning tänkte jag på alla mina elever under åren som gått. Jag funderade på vad som har hänt med deras andra språk och hur de gjort för att underhålla det. När jag sedan blev mamma i Sverige ville jag mina barn skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång mitt intresse för modersmålsämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i Sverige samt community language schools i Australien, som lär ut vietnamesiska. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den mest vanliga formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

– Jag var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de olika miljöerna. Vad det är som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk. Jag har samlat in mycket data och tittat på lektioner och intervjuat elever, lärare och skolledare. I Australien har jag också pratat med föräldrar som varit drivande i skolorna. Jag har även pratat med skoladministratörer i bägge länder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag vill lyfta fram och understryka är att om det finns en möjlighet att få använda alla språk som man kan i undervisningen så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Det är självklart egentligen – om man använder ett språk i undervisningssyfte så utvecklas det.

– Jag kunde se att det som kallas för transspråkande skedde i alla miljöer som jag besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i min studie framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

– Ett annat intressant resultat är det som jag kallar för språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. Jag har kunnat se att på platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Det är jätteviktigt och jag vill påpeka att den utbredda tillgången till modersmål och studiehandledning är världsunik. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

– Jag har inte gjort någon jämförelse mellan Australien och Sverige – länderna är så olika. Men jag har tittat både på möjligheter och på utmaningar i båda länderna. I den vietnamesiska skolan som jag besökte i Australien använde lärare och elever både engelska och vietnamesiska tillsammans. Där fanns goda möjligheter att utveckla båda språken. Det blev också tydligt att det inte finns någon positiv attityd i andra sammanhang i Australien för att använda och utveckla andra språk än engelska. Flerspråkiga elever i Australien har begränsade möjligheter att använda den vietnamesiska de kan i den vanliga skolan och då begränsas deras möjligheter att utvecklas i alla språk som de talar. Fokus i undervisningen läggs helt och hållet på majoritetsspråket engelska.

Vad överraskade dig?

– Två saker – i början av projektet blev jag förvånad över att eleverna ibland hade svårt att identifiera vilket språk som är deras modersmål. De elever som jag har pratat med har med sig kunskaper i fler än ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra.

– Det var också något överraskande att se hur pass dedikerade modersmålslärare är i sitt ämne. Det är verkligen inget drömjobb, de har svåra arbetsvillkor både i Sverige och i Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige går de runt från skola till skola, oftast efter att skoldagen är slut. Jag blev både ödmjuk och inspirerad av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Om skolledare och skolmyndigheter tar del av resultaten mer i detalj så kanske det kan leda till en förbättring av organisationen kring modersmålsämnet och studiehandledningen på modersmål. Då blir det till nytta för flerspråkiga elever och modersmålslärare. Men jag tycker också att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Åsa Lasson