Viktigt att kunna ta för sig i skolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är grundskollärare och har arbetat många år i skolan. Jag är intresserad av relationer och samspel mellan människor, och jag är särskilt intresserad av relationer kopplade till kön. Jag har ingått i ett större nationellt forskningsprojekt som heter ”Förändrade köns/genusordningar i skola och utbildning. Policy, perspektiv och praktik”.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om relationer och könsmönster i skolan, om hur flickor och pojkar på olika sätt framträder i skolan. Den handlar också om hur kön samspelar med andra kategorier som social bakgrund, etnicitet, sexualitet och ålder. Det finns olika sätt att framstå som flicka och pojke - jag kallar det femininiteter och maskuliniteter - och formas i relation till varandra, till lärare och till rådande normer på skolan. Jag har tittat på de ideala normerna för hur man ska vara för att bli populär. Jag har gjort observationer och intervjuer i två olika klasser i år 9, och tittat på hur femininiteter och maskuliniteter framträder, dels det jag kan se själv men även hur flickor och pojkar talar om sig själv och om varandra. Talet om, och praktiken, kan framträda på olika sätt. Jag har även tittat på hur flickor och pojkar formas i relation till den lokala omgivningen, och på hur lärare är medkonstruktörer till att forma ungdomar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det är viktigt att inte bara prata om flickor och pojkar som enhetliga grupper, man måste visa på den variation som finns. Mina resultat visar tydligt vilka normer som finns och hur man ska vara för att få status som flicka och pojke: man ska vara en stark individ, se bra ut, vara sportig och vältränad, ha ett stort socialt nätverk med mycket kompisar, vara utåtriktad, ta för sig, ha ett moget beteende och vara studieinriktad. Det här gäller både för flickor och pojkar på bägge skolor, men även om idealen är lika så finns det variationer.

– Normerna är ganska likartade men jag kunde se att det finns förväntningar på både flickor och pojkar att bredda sin repertoar, exempelvis förknippas sport traditionellt med pojkar men det är en norm som även kan gälla för flickor idag. Den breddade repertoaren kan på ett vis ses som tecken på en ökad jämlikhet men det är den starka individen det handlar om och det gäller att kunna marknadsföra sig själv. Det finns en grupp starka och populära flickor i studien som har en breddad repertoar och uppfyller de rådande idealnormerna, ändå är det tydligt att de har nått sin framgång genom att agera som pojkar. De tar för sig och lyfter pojkars sätt att vara, samtidigt som de talar negativt om flickor. När det kommer till lärarnas roll kunde jag se att de på ett omedvetet sätt gör stereotypa antaganden om flickor och pojkar.

– Detta visar sig tydligast när de släpper undervisarrollen och hamnar på det mer kamratliga planet det är osynligt men det pågår hela tiden. Resultaten visar att könsmönstren på de båda skolorna varierar en del. På skolan som ligger på en mindre ort på landsbygden känner eleverna varandra väl och det finns ett stort intresse för den lokala fotbollsklubben i den klassen var i stort sett alla sportintresserade, det är inriktat på prestation och tävling och där grupperar man sig tydligt på det viset. I den större staden har eleverna inte lärt känna varandra på samma sätt, där handlar det mer om ett vi-och-dem-skapande, och ungdomarna bygger upp relationer framförallt utifrån etnicitet, om man är svensk eller icke svensk.

– Flickor och pojkar konstrueras i kontrast till varandra: flickor konstruerar sig själva som mer mogna i relation till pojkarna som de ser som jobbiga, invandrarpojkar konstruerar sig mot svenska pojkar, som de tycker är fega, och svenska flickor mot invandrarflickor. När flickor och pojkar pratar om hur flickor och pojkar är generellt så framträder tydliga skillnader mellan könen, men när de pratar om sig själva framstår inte skillnaderna lika tydligt utan i stället framträder en större variation. De båda diskurserna verkar leva parallellt utan att utmana varandra.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– I studien finns flickor som är framgångsrika och tar för sig, och en grupp pojkar med invandrarbakgrund som är väldigt framgångsfokuserade, det kan tyda på förändrade mönster eftersom pojkar med invandrarbakgrund ofta förknippas med problem i skolan och flickor generellt uppfattas som tysta. Det kan ses som en förändring och en utmaning av rådande strukturer men när jag analyserade det kunde jag ändå se att det är de traditionella normerna, de manliga, svenska medelklassidealen, som understöds och båda grupperna bidrar till att förstärka en viss slags maskulinitet.

– Samtidigt visar de könsöverskridande relationerna att det har skett förskjutningar i de tidigare mönstren. Media framställer ofta en bild av skolan som en konfliktfylld plats med mobbning och sexuella kränkningar, men i de 2 skolor som jag kom till såg jag väldigt lite av detta, vilket är positivt.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar i skolan, eller med ungdomar på annat sätt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att mina resultat kan öka lärares medvetenhet och att de dels kan få insikt i vilka normer som råder bland unga, dels hur deras egna värderingar finns med hela tiden kring vilka förväntningar man har på flickor och pojkar. Man har ofta en bild av att flickor/pojkar ska vara på ett visst sätt och då finns en risk att man omedvetet styr in dem på det, men det sker i det omedvetna. Man har ofta en bild av att flickor/pojkar ska vara på ett visst sätt och då finns en risk att man omedvetet styr in dem på det. Man måste komma ifrån att se på flickor och pojkar som enhetliga kategorier – variationer skapas hela tiden i stunden.