Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Svenska studenter är bra på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som very nice och kind of false. De är däremot sämre på att veta hur modifiering av adjektiv skiljer sig i tal respektive skrift, visar Viktoria Börjesson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var framför allt den empiriska forskningsmetoden som intresserade mig. Att forska på vad människor faktiskt sagt och skrivit, korpuslingvistik, var något jag blev intresserad av när jag skrev mina C- och D-uppsatser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur svenska universitetsstudenter i engelska använder adjektiv och förstärkare respektive försvagare av adjektiv, som exempelvis really, very och guite och kind of. Jag har tittat på hur de används i både tal och skrift, hur ofta modifierare används och hur de kombineras med adjektiv och jämfört svenska studenter med studenter med engelska som modersmål. Materialet har jag hämtat från databaser, så kallade korpusar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett allmänt resultat är att svenska studenter inte har full koll på olika engelska språkgenrer, hur adjektiv och modifierare används i tal- respektive akademiskt skriftspråk. Typiska uttryck för talspråk blandas ihop med uttryck som är mer vanliga i skriftspråk och vice versa.

– Svenska studenter överanvänder modifierare när de skriver och underanvänder i dem i talspråk i jämförelse med studenter med engelska som modersmål. Det här är inget unikt för svenska studenter, liknande resultat syns i studier från andra länder. Min studie visar att svenska studenter är bra på att kombinera adjektiv med passande modifierare.

Vad överraskade dig?

– Förstärkare som quite och fairly användes oftare i skrift än i tal av de svenska studenterna. Det överraskande var att just dessa ord ofta förekommer i det engelska talspråket men mer sparsamt i det skrivna språket.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas de kan hjälpa studenter att bli mer medvetna om hur de använder engelskan. Men även lärare kan dra nytta av resultaten och lägga in mer skrivträning i undervisningen. Jag hoppas också att andra forskare ska inspireras och kanske hitta nya forskningsuppslag.

Susanne Sawander