Varierande tolkning av social rättvisa

Det finns ett behov att prata om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar en avhandling av Anna-Karin Kuuse.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är frågor som intresserat mig ända sedan jag började jobba som musikpedagog på 90-talet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är ett försök att formulera och förstå vad vi menar med social rättvisa inom ramen för musikundervisning. Jag har framför allt fokuserat på musikundervisningsprogrammet El Sistema, som har uttalade sociala mål och som arbetar både inom svensk kulturskola och grundskola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skolan har ett demokratiskt uppdrag vilket innebär att det också är viktigt hur man ser på det sociala uppdraget – vad det är och hur det ska tolkas. Ett sätt att tolka ett sådant uppdrag är att fokusera på individuella brister och behov, ett annat är att iscensätta en socialt rättvis musikundervisning för alla deltagare i praktiken. Då flyttas fokus till den aktuella situationen, till elevers möjligheter för handling, både socialt och musikaliskt.

– Lärare behöver också få delta i musikundervisningens professionsutveckling för att själva ha möjlighet att definiera vad social rättvisa betyder i praktiken. Det faller tillbaka på lärarutbildningen, där jag även arbetar. Lärarutbildningen behöver kunna handskas med uppdraget, samt förbereda kommande lärare för reflektion kring de styrdokument och demokratiska visioner som styr musikundervisningspraktiken.

Vad överraskade dig?

– Att det var så svårt att skapa mening kring dessa frågor i praktiken. Jag ville se hur social rättvisa tolkades i styrdokument, i lärares förståelse och i undervisningspraktiken, och blev förvånad över att det rådde en så stor ambivalens. Undersökningen visar att det finns en stor osäkerhet kring social rättvisa och musikundervisning, men samtidigt synliggörs ett behov av att prata om det. Man skulle kunna tänka sig att det råder konsensus kring musik som ett socialt verktyg i ett undervisningsprogram som El Sistema, men även här pågår förhandlingar om betydelsen av dessa frågor i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningarna eftersom avhandlingen belyser behovet av en mer utvecklad kunskap och förståelse för dessa frågor i klassrummet. Grundskolans och kulturskolans musikundervisning har ett dubbelt uppdrag – ett musikaliskt som handlar om musikaliska kompetenser, och ett socialt och demokratiskt som handlar om ett likvärdigt och socialt rättvist deltagande.

Annika Sjöberg