Varför arbeta ämnesintegrerat?
Lärarna stimuleras av att arbeta ämnesintegrerat i NO men för eleverna har det inte lika stor betydelse det viktiga är att kunskaperna är användbara och att det finns en vardagsanknytning i undervisningen. Det visar Helena Perssons avhandling Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9 .
Född 1967
i Umeå
Disputerade
2011-12-02
vid Umeå universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av NO. I mitten av 90-talet arbetade jag på Komvux och fick en klass som skulle läsa in både A och B-kursen på en termin. Jag var tvungen att tänka i andra banor och gjorde ett ämnesintegrerat upplägg. Jag har under årens lopp mött kollegor som är både för och emot att arbeta ämnesintegrerat och på så sätt har frågan om vad det egentligen innebär att arbeta ämnesintegrerat vuxit fram.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har tittat på lärares intentioner och kunskapsfokus när de arbetar ämnesintegrerat i NO i årskurs 7-9. När jag intervjuade lärare som har arbetat ämnesintegrerat och de berättade hur de organiserar, och hur de tänker kring sin undervisning visade det sig att det såg väldigt olika ut.I avhandlingen har jag följt två lärare som arbetar ämnesintegrerat under ett arbetsområde i årskurs 9. Jag tittade på vad de hade för intentioner med undervisningen, hur det ser ut i handling, och var kunskapsbetoningen ligger. En viktig aspekt i min avhandling har varit elevernas syn på den ämnesintegrerade undervisningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att lärare ser olika på vad man vill uppnå med ett ämnesintegrerat arbetssätt, det finns ingen samsyn. Det uttalade syftet med den ämnesintegrerade undervisningen är att eleverna ska få en helhetssyn på det naturvetenskapliga innehållet och att de ska få tillämpa och vardagsanknyta sina kunskaper. Men det är inte endast för elevernas skull man undervisar ämnesintegrerat, det visade sig att det är ett stimulerande arbetssätt för lärare. I analysen såg jag att lärare kunde vardagsanknyta undervisningen oavsett om de arbetade ämnesintegrerat eller ämnesspecifikt. Kunskapsbetoningen i ämnesintegrerade sammanhang respektive i ämnesspecifika sammanhang betonas på olika sätt. I de ämnesintegrerade sammanhangen låg fokus på att värdera och analysera fakta och begreppskunskap i större utsträckning.
Vad överraskade dig?
– Det framkom att flickor och pojkar har olika uppfattning om ämnesintegrering. Båda grupperna tycker det är viktigt att få tillämpa och få en vardagsanknytning till sina kunskaper. Pojkarna ansåg däremot att arbetssättet kräver mer av dem, och de var rädda för att de skulle få mindre teoretiska kunskaper än i den ämnesspecifika undervisningen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det finns få svenska studier gjorda på området och jag hoppas att forskningen kan ha nytta av mina resultat. Men avhandlingen är viktig för lärare och skolledare eftersom den visar att det finns både inre drivkrafter och förmågor hos lärare och yttre drivkrafter som organisation och styrdokument som har betydelse för utfallet av undervisningen. Det är viktigt att man få en samsyn om man vill ha alla lärare med sig.