Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Jonas von Reybekiel Trostek har undersökt hur normer kommer till uttryck i lärprocesser. Han konstaterar att vi inte är programmerade för att söka sanningen, vi är snarare värderingsstyrda när det gäller lärande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden finns i min egen undervisning. Jag tycker det var spännande med elever som vågade säga emot, som inte tyckte att det var självklart att allt som läraren säger är sant. Eleverna kom med andra vinklar och perspektiv, de delade inte mina intentioner om vad som skulle hända i klassrummet utan hade sina egna idéer.

– Då föddes idén att titta på hur värderingar kommer till uttryck i lärprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är främst ett bidrag till forskningen om individers begreppsbildning och handlar om hur individer skapar sig en förståelse för vetenskapliga begrepp i den formella utbildningen.

– Tidigare teorier har kritiserats för att vara för kognitivt orienterade och att de förutsätter att lärande är en känslokall och rationell process. Jag vill i stället visa hur olika normer kommer till uttryck i lärprocessen. Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har studerat hur gymnasieelever och universitetsstudenter gör när de försöker skapa sig en uppfattning av vad genus och nation är. Jag valde att studera genus och nation eftersom det är ämnen som berör och som de är intresserade av att diskutera.

– Mina resultat visar att eleverna och studenterna förhåller sig till två huvudsakliga normsystem i sina resonemang: Det ena handlar om genus som något socialt konstruerat, det andra utgår från biologiska och psykologiska mekanismer där man tänker sig att genus handlar om nedärvda essenser som vi inte kan rubba på. Eleverna och studenterna lyckas på ett kreativt sätt kombinera de två systemen.

Vad överraskade dig?

– Hur fantastiskt kreativa både gymnasieeleverna och studenterna är i att kombinera normsystemen. Man kan tänka att det är två väsensskilda system men de kunde prata om nationen som en genuin känsla med något nedärvt mänskligt, samtidigt som de pratade om den konstruerade nationen – de lyckas få ihop det och det är intressant ur lärandesynpunkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst är avhandlingen ett bidrag till forskningen om begreppsbildning, där jag försöker visa att värderingar är involverade i det rent kognitiva. Men om jag hade läst avhandlingen när jag själv arbetade som lärare hade jag bättre kunnat förstå hur just emotioner och värderingar hänger ihop med det kognitiva, och bättre förstå vad som händer i min egen undervisning.

– Jag är övertygad om att lärare har sett detta i sin undervisning. Det här att någon börjar käfta emot, det kan man vända till något positivt och inte endast tänka att det är trots utan att det finns något som man kan ta tillvara som speglar elevernas lärprocesser. Se det som att det finns ett engagemang för något!

Åsa Lasson