Värderingar en del av lärandet

Värdeladdade begrepp som demokrati, makt och kön påverkar lärandeprocessen – mer än vi kanske är medvetna om. Det visar Linda Murstedts forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av begreppsbildning och individers lärande när jag skrev min magisteruppsats i pedagogik. Inom den forskningen har man mest koncentrerat sig på att beskriva vilken betydelse individers tidigare kunskap har för lärande.

– När det gäller politiska och värdeladdade begrepp, som demokrati, rättvisa, makt, kön och nation, som jag tittat på i avhandlingen, blir det uppenbart att det även kommer in andra aspekter som har med till exempel värderingar att göra. Det ville jag undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur värderingar kommer in i studenters lärandeprocesser. Jag har tittat på hur studenter som läser statsvetenskap löser olika seminarie- och examinationsuppgifter där de ombeds analysera och kritiskt granska hur köns- och nationsordningar kommer till uttryck i olika mediematerial.

– Jag har alltså inte intresserat mig för att genom exempelvis intervjuer ta reda på deras föreställningar och förkunskaper om genus- och nationsbegreppet utan har tittat på hur de talar om och använder begreppen i just detta undervisningssammanhang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg tre stora områden där värderingar kom in på ett väldigt tydligt sätt. Det var värderingar kopplade till makt, vetenskap och identitet. Det var framför allt i relation till dessa områden som studenterna försökte hitta sätt att föra in och hålla fast vid andra idéer än vad som förespråkades i kurslitteraturen.

– När studenterna analyserade könsordningar blev det tydligt att de ofta talade om makt som något som bara finns mellan specifika individer och inte utifrån en strukturell maktförståelse, vilket uppgiften handlade om. Istället för att leta efter tecken på strukturer som har med köns- och nationsskapande att göra letade de efter tecken på individnivå, exempelvis om personen i mediematerialet påverkats att göra något mot sin vilja.

Vad överraskade dig?

– Jag tycker det är intressant att värderingarna inte i första hand handlade om ifall köns- och nationsordningar är bra, dåliga, viktiga, oviktiga utan om helt andra saker. Jag hade inte förväntat mig att studenterna skulle uttrycka så starka uppfattningar om vad som är rätt och fel sätt att förstå och tala om makt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Gymnasie- och universitetslärare som undervisar inom samhällskunskap och statsvetenskap. Jag tror att det är viktigt att vi lärare har en förståelse för att lärande inte bara handlar om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap, utan även att man som student faktiskt inte alltid är helt neutral gentemot den nya kunskapen.

– Som lärare kan man tydliggöra att det finns olika sätt att se på ett begrepp som exempelvis makt. Det kan studeras både på individnivå och på ett strukturellt plan.

– Jag skulle också vilja att man inom begreppsbildningsfältet öppnade upp lite mer för den här typen av frågeställningar, hur värderingar och känslor kommer in i studenters lärandeprocesser.

Hanna Nolin