Vardagsspråk dominerar i klassrummet

I klassrummet används vardagsspråket. Detta trots att kunskaper i ämnesspråk har stor betydelse för elevernas resultat. ”Det här är ett problem”, säger Anna Maria Hipkiss som forskat i hur lärare och elever kommunicerar i undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Med en bakgrund som grundskollärare och lärarutbildare har jag själv erfarenheter av hur centralt språket är i undervisningen. Jag ville med min forskning titta närmare på språkets roll i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt undervisningen i tre ämnen, kemi, biolog och hem- och konsumentkunskap på två skolor i årskurs 8-9 och studerat hur lärare och elever pratar kring ämnet. Jag har också studerat klassrummens design, hur det är möblerat, vilka saker som finns och hur de används. Den underliggande frågeställningen är hur och om olika ämnesspråk används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vardagsspråket präglar undervisningen oavsett ämne. Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk. Det här är ett problem då behärskning av ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång. Lärarna ”packar upp” ämnesspråket utifrån texten i läroböckerna, begrepp förklaras men används inte i den fortsatta kommunikationen i klassrummet. Det gäller samtliga ämnen i min studie. Enda gången eleverna använde ämnesspråk var då de i hem- och konsumentkunskap fick en muntlig och skriftlig redovisningsuppgift som uppmuntrade till att använda ämnesspråket.

– I andra övningar och uppgifter ställdes inte det kravet. Det märktes skillnad i undervisningen och kommunikationen beroende på hur klassrummen såg ut och var möblerade. NO-lärare uttryckte önskan om mer gruppdiskussioner men hade svårt att få till det då eleverna satt parvis vända mot läraren. I den hemkunskapssal med hemtrevlig inredning och öppna kök kommunicerade och relaterade eleverna i betydligt högre utsträckning jämfört i de klasser där hemkunskapssalen bestod av åtskilda kök och mer steril inredning.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna tillsammans med eleverna. Eleverna fick därmed på egen hand tyda de ämnesspecifika texterna i läroböckerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, blivande lärare och lärarutbildare. Jag hoppas att min studie kan bidra till en diskussion om vikten att inkorporera lärobokstexten i undervisningen.

Susanne Sawander