Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

För tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än olika beteendeproblem. Det visar Anna Karin Anderssons forskning om sexåriga barn som är födda för tidigt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år med barn med funktionsnedsättningar. Min önskan är att alla barn får lika möjligheter att vara delaktiga i sitt vardagsliv och att de får uttrycka tankar och åsikter och vara med och påverka sådant som rör dem själva. Jag fascineras av att små barn har stor kompetens och förmåga att uttrycka sig och reflektera.

– Den grupp som jag har fokuserat på, barn som är födda för tidigt, löper ökad risk att utveckla funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Det har skett en stor utveckling i det initiala omhändertagandet. Allt fler barn överlever och växer upp och vi måste följa dem och se hur det går för dem. Jag var intresserad av att ta reda på vad vi inom vård och skola, men också föräldrar, kan göra för att främja de här barnens delaktighet och deras fungerande i vardagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsfungerande hos sexåriga barn som är födda för tidigt. Vardagslivet för barn är väldigt komplext och består av olika situationer och aktiviteter som att exempelvis leka med kompisar, äta middag med familjen och vara i skolan. För att fungera i de olika situationerna behöver barn utveckla färdigheter. Men de behöver också fungera i interaktion med andra och uppfylla de olika sociala roller som kan förväntas utifrån ålder och mognad.

– I avhandlingen har jag använt mig av två perspektiv för att fånga upp det här. Dels föräldrars perspektiv, hur de tycker att deras barn fungerar i olika vardagssituationer. Jag tror att föräldrar som ser sitt barn i många olika situationer och kan följa dem över tid har väldigt mycket att delge oss. Vi inom vården ser oftast bara en liten del av hur barnet fungerar i sin vardagssituation.

– Kanske ännu viktigare är att jag också har velat fånga barnens perspektiv. Barn har fått vara med i två av fyra studier och bidragit med sin kompetens och sina tankar. Jag har tittat på hur de tycker att deras vardag fungerar och vad de tycker är viktigt i olika vardagssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta barn i min studie uppfattades av sina föräldrar ha ett gott vardagsfungerande, både de barn som var för tidigt födda men också fullgånget födda barn. Jag jämförde grupperna och då såg jag att barn som är mycket för tidig födda, före vecka 32, har mer svårigheter i sitt vardagsfungerande än barn födda i fullgången tid. Trots det visar mina resultat att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

– Jag tittade också på olika mönster av vardagsfungerande och då kunde jag se att barn som är för tidigt födda varierar i sina mönster av vardagsfungerande precis som barn som är fullgånget födda. Det var interaktionen mellan färdigheter, olika beteendefaktorer och kontextuella faktorer som tillsammans spelade den största rollen för vardagsfungerande. Vi kan inte se att det är en faktor som är avgörande.

– Det tredje som jag vill lyfta fram är att barn i studien som är för tidigt födda överlag tycker att de är bra och duktiga i de flesta olika vardagsaktiviteter. De kan också reflektera över sitt eget fungerande och uttrycka behov och önskningar och reflektera både bakåt och framåt i tiden. Därför bör även unga barn tillfrågas och inkluderas i planering och uppföljning i det som rör vardagslivet.

Vad överraskade dig?

– Jag blev återigen överväldigad över att små barn kan reflektera så väl och att de har så mycket att berätta för oss. Det är viktigt. Jag blev också glad över att det går så pass bra för de flesta barn som är födda för tidigt. För de barn som har svårigheter i sitt vardagsfungerande handlar det om beteendeproblematik och framför allt hyperaktivitet. Det viktiga är hur vi kan ta hand om det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara betryggande resultat för föräldrar som får barn som är för tidigt födda – att de får se att det går ganska bra för det stora flertalet. Det är också viktigt att vårdpersonal inkluderar information kring vardagsfungerandet när vi följer barn som är för tidigt födda – för att få med hela bilden. Jag tänker också att resultaten är intressanta för förskolor och skolpersonal.

Åsa Lasson