Vad händer på musikstunden i förskolan?

Genom att observera och beskriva musikstunder i förskolan med delvis nya begrepp vill Ylva Holmberg bidra till att förskollärare talar om och reflekterar kring musikens betydelse på alternativa sätt. Det kan öppna upp för nya möjligheter där barnens bidrag ses som kreativa inspel i musicerandet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Musik har alltid varit en viktig del i mitt liv och som förskollärare och rytmikpedagog har jag brunnit för barnens rätt till musik. Som lärarutbildare har jag noterat att vi ibland har svårt att sätta ord på vad som händer under musikstunderna och det är upprinnelsen till min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Jag har videofilmat musikstunder med 3–5-åringar på tre förskolor och analyserat materialet utifrån tre didaktiska frågor. Vad-frågan som handlar om innehållet, hur-frågan som handlar om aktiviteterna och vem-frågan som handlar om spelarna. Innehållet kan vara linjärt eller icke-linjärt, alltså planerat eller inte planerat.

– Aktiviteterna är till exempel att dansa, sjunga och spela och kan vara av producerande eller reproducerande art. Spelarna är fyra stycken: igångspelaren, medspelaren, samspelaren och motspelaren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det ena är att jag synliggör musikdidaktiken i förskolan, vilket ger alternativa sätt att reflektera om musikstunderna. Till exempel kan man istället för att enbart tala om den planerade musikstunden även prata om den icke-planerade.

– Ett annat resultat är ur ett helhetsperspektiv där jag har introducerat begreppet musikskap. I det ligger betoningen på samhandling, där barn, pedagoger och musiken är aktörer. Med ett sådant synsätt blir musiken inte enbart en stötta för språk och motorik utan har ett värde i sig själv. Musikskap är ett begrepp där förskollärare kan reflektera kritiskt kring en musikstund.

– Till exempel skulle man kunna se att motspelarna, alltså de barn som visar att de inte vill vara delaktiga, kommunicerar något som kan vara intressant och relevant att tänka på i förhållande till musikstunden. Det kan öppna upp för att man kan förhålla sig kritiskt till sin egen musikstund och även öppna för en kreativ musikstund där man tar motspelarnas inspel seriöst och förändrar musikstunden utifrån det.

Vad överraskade dig?

– En sak var hur fast formen var för en viss aktivitet. Sången var väldigt reproducerande. Man sjunger sånger som alla redan kan och närmar sig inte sången genom att leka med rösten. Med instrumenten var det tvärt om väldigt producerande där man gick in med en lekfull ingång och inte alls mot något färdigt.

– En annan sak var pianots betydelse. Det finns inte längre pianon på så många förskolor, men en av de tre hade faktiskt flera pianon. Där tycktes pianot bjuda in till ett musicerande på ett annat sätt än rytminstrumenten. Pianot i sig verkade ge både barn och pedagoger alternativa musikaliska utmaningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärarutbildare och i förlängningen även förskollärarna. Avhandlingen kan bidra till reflektioner i musikskapsanda, där man kan arbeta med alternativa begrepp för att reflektera kring musikstunderna.

Annelie Drewsen