Läroplanen – ett samhällsverktyg som engagerar

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det fanns en möjlighet att forska inom projektet ”Naturvetenskap och skola”, som riktar in sig på barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skolan. Inom pedagogiken tittar man mer på själva lärandet, men jag ville att min avhandling skulle ha ett idéhistoriskt perspektiv. Upplägget blev därför utbildningspolitiskt: hur har diskussionen kring naturvetenskap och teknik sett ut i olika läroplansdebatter?

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om läroplansdebatter (för ämnena naturvetenskap, matematik och teknik) vid tre ganska omfattande läroplansreformer: 1905, 1933 och 1960. Jag behandlar två frågor i min avhandling: dels har jag undersökt vilka föreställningar kring naturvetenskapliga ämnen och teknik som har uttryckts i debatten – vilka värden har man ansetts främja? Jag har velat ringa in de här föreställningarna och därigenom få en uppfattning om vilka gemensamma nämnare som fanns i den allmänna diskussionen: är vissa frågor återkommande? Hur har inställningarna varierat? Jag har även valt att studera läroplansdiskussioner som ett generellt fenomen, varför är de så engagerande?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– När läroplanen skrivs om finns en möjlighet att påverka skolans innehåll. Det principiella resultatet visar att läroplanen engagerar! Läroplanen används som ett verktyg för att påverka samhället och utvecklingen. Sakfrågorna varierar, men läroplansdebatter är ett otroligt viktigt fenomen som människor vill vara delaktig i: man vill vara med och påverka innehållet, forma framtiden och därigenom se viktiga värderingar återspeglade i undervisningen. Det har stor betydelse eftersom läroplanen har makt att inkludera och exkludera olika samhällsgrupper: finns inte gruppens värderingar representerade i läroplanen upplever man sig exkluderad från samhället, till exempel vad gäller världsåskådningar. Läroplanen är ett officiellt dokument, ett ämne som får stort utrymme får samtidigt legitimitet – ett officiellt erkännande till de värden som en grupp representerar eller försöker främja. På samma sätt signaleras att ämnen som får ett mindre utrymme anses som mindre viktiga, och i förlängningen även de värderingar som knyts till ämnet av vissa grupper.

Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig?

– Det omfattande engagemanget för läroplanens utformning förvånade mig. Att lärare bryr sig om storleken på deras ämnen är väl ganska naturligt, men att omvärlden gjorde det i så stor utsträckning kom som något av en nyhet. Läroplansfrågor skapade politisk debatt, diskuterades på kultursidor och florerade i pamfletter. Det är lätt att anta att naturvetenskaplig ämnen efter sitt genomslag på 1900-talet skulle skriva en segrarnas historia, men så blev det inte. Ämnet blev nerskrivet till förmån för humaniora, framför allt av socialdemokraterna under mellankrigstiden. Man skar bland annat kraftigt ner på matematikundervisningen. Som motvikt bildades föreningen för matematisk-naturvetenskaplig undervisning, som genom lobbying delvis lyckades revidera nerskärningen – det gav alltså resultat att engagera sig i debatten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av läroplansdebatter, i synnerhet lärare inom naturvetenskapliga ämnen och teknik. Det är en möjlighet för dem att ta del av ämnenas historia och se vilka värderingar som har dominerat vid olika läroplansreformer.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Avhandlingen är ju skriven från ett idéhistoriskt perspektiv, därför tror jag inte att den kommer att ha en direkt inverkan på skolans arbete. Men med det inte sagt att avhandlingens resultat inte kan vara viktigt för skolvärlden: jag ställer frågan varför människor tycker att det är meningsfullt att påverka läroplanen. Svaret blev att man genom läroplanen både kan lova och hota. Man kan hota en grupps värderingar genom att utesluta deras perspektiv från undervisningen, samtidigt som att inkludera en grupps värderingar i läroplanen innebar ett löfte om att gruppens perspektiv skulle finnas med i framtiden – en möjlighet att påverka utvcklingen av ett bättre samhälle.
– Eftersom tidsutrymmet i skolan är begränsat, måste man alltid göra ett urval. Så länge det sker, kommer det alltid att finnas ett incitament att vilja påverka läroplanen.

Hedda Lovén