Nyckeln till att få elever att skriva mer levande…

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare ingått i ett projekt som handlar om elevers möte med skolans textvärldar, där vi samlade in elev- och lärobokstexter och deltog i klassrumsprocessen när texterna skapades och diskuterades. Dessutom intervjuade vi elever och lärare om textarbetet. När vi analyserade den information vi hade fått fram i projektet blev det tydligt att många elever hade problem när det gällde att förhålla sig till sina egna texter – de hade till exempel svårigheter att berätta vad en egenproducerad text handlade om och visste inte heller hur man engagerade en läsare. Den här svårigheten att tala om sin text var tydlig i svenskämnet, och det gjorde att jag ville gå vidare och studera om och hur elever ger uttryck för värderingar i texter. Lärarna skrev nämligen ganska ofta i sina kommentarer att eleverna borde skriva med mer känsla, men förklarade aldrig mer uttryckligt hur det skulle gå till. Eftersom texterna sällan diskuterades på detaljnivå i klassrummet förblev lärarens förväntningar dolda för eleven. Att knäcka den koden är inte lätt, det är dessutom extra svårt för lågpresterande elever och elever som har svenska som andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevtexter i skolämnet svenska. Jag har undersökt vilka värderande uttryck som elever i årskurs fem, åtta och tvåan i gymnasiet använder i narrativa, händelsetecknande och upplevelserepresenterade texter. Det kan vara uttryck för affekt (”hon var upprymd”) bedömningar av mänskligt beteende (”han ljög och han stal”) och uppskattning av saker (”det var en fantastisk soluppgång”). Dessutom har jag tittat på elevernas gradering av de här känslorna, det vill säga deras volymknapp över hur mycket man potentiellt kan engagera en läsare: är någon glad, mycket glad, eller rentav extatisk? Det här har varit mina två huvudingångar i avhandlingen, men jag har också delat in de 113 eleverna i fyra olika typer av användare. Jag har kartlagt vilken typ av ord de använder, variation, kombination, grad, om de använder dem direkt eller indirekt, vilka grammatiska resurser de har, och så vidare.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– För att skapa engagemang hos en läsare och kunna skriva levande krävs värderande uttryck. Min avhandling visar att de flesta eleverna använde sig av sådana uttryck, men att det fanns skillnader i användningen mellan hög- och lågpresterande elever. Majoriteten av de lågpresterande eleverna skrev texter med relativt få värderande uttryck, högpresterande elever använde sig av värderande uttryck i större utsträckning och gjorde det dessutom mer varierat. Bland de lågpresterande eleverna använde flickorna fler värderande uttryck än pojkarna.
– Avhandlingen visar på de språkliga verktyg (exempelvis att kommentera en text) som finns att tillgå för att förbättra elevers skrivande. Mitt sätt att gruppera och vidareutveckla uttrycken och mina fyra kategorier av olika användare är helt enkelt en modell för hur man kan skriva mer levande. Genom att använda verktyget kan man lättare plocka upp vad som FINNS i elevernas texter, snarare än vad som INTE finns. Att vända på den diskussionen och att titta på texten i sin helhet tycker jag är otroligt viktigt. Jag tror absolut att lärare kan ha nytta av den här modellen i sin vardag: sitter man och funderar på hur man ska kommentera en elevtext så kan mitt verktyg vara till god, konkret hjälp. Dessutom är verktyget intressant när det används i förhållande till hur eleverna talar om sina texter: de elever som har få värderande uttryck i sin text har också svårt att tala om den. Om eleven känner ett engagemang för sin text så manifesterar det sig vanligtvis både i tal och i skrift.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att det var så märkbart att de flesta eleverna använder sig av den här typen av uttryck i stor utsträckning, men att det också, utöver den grupp som använde sig av värderande uttryck i både tal och skrift, fanns en grupp elever som uttryckte mycket mer känslor när jag intervjuade dem än i själva texten. Det visar att det finns en stor potential i textsamtalet för dessa elever.

Vem har nytta av dina resultat?

-Lärare, lärarutbildare (i synnerhet när man talar om olika verktyg för att kommentera elevtext) och givetvis den vetenskapliga sfären, eftersom jag har byggt vidare på en vetenskaplig modell som kan vara till nytta för andra forskare. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att lärare reflekterar kring vad som förväntas av texten och vilken funktion den ska ha, men även hur eleven ska göras införstådd i hur det här ska uppnås.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag bidrar med ett konkret verktyg som lärare kan använda för att kommentera elevtexter och därmed få elever att skriva mer levande. Dessutom visar jag på textsamtalets möjligheter, vilket är oerhört viktigt eftersom det råder brist på textsamtal i många klassrum idag. Det är synd, eftersom det verkar som att det finns en korrelation mellan textsamtal och värderande uttryck: de elever som använde sig av värderande uttryck hade också textsamtal i sina klasser…

Hedda Lovén