Steget över till abstrakta texter är inte alltid så lätt

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Jag har arbetat i ett projekt där man undersökte elevers möte med skolans textvärldar. Vi tittade både på klass 5-8 i grundskolan och tvåan i gymnasiet, och jag blev fascinerad av hur texterna utvecklas under den här tidsperioden. Vi lever i ett samhälle som blir mer och mer specialiserat, och texterna följer samma utveckling. Just abstraktion är ett viktigt drag i den specialiserade texten, men det har inte undersökts så mycket tidigare. Därför bestämde jag mig för att studera det närmre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudtemat är övergången från det vardagliga språk eleverna har med sig till skolan, till det mer specialiserade språk som används i de högre skolåren. För att undersöka det här har jag tittat på texternas abstraktion eftersom den är central i utvecklingen av det specialiserade språket. Alla ämnen, till och med de mest konkreta, har abstrakta delar i sig. Inom en och samma text kan abstraktionen variera ganska mycket, en del av min studie går därför ut på att undersöka hur de skiftena ser ut. Att kunna gå från det konkreta till det abstrakta är grundläggande i det specialiserade språket: katter kan också betraktas som ett däggdjur, historia handlar plötsligt inte om Gustav Wasa, utan om politiska förändringar. Att lära sig tolka och förstå texter med ett abstrakt innehåll är därför centralt för vad man lär sig i skolan.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har tittat på texter inom ämnena Svenska, SO och NO. Det man kan se är att det är stora skillnader i abstraktion mellan olika år och ämnen. I alla tre ämnena finns en successiv ökning av generalisering och abstraktion i texterna genom åren, men den största förändringen sker mellan femman och åttan. Det visar sig att högpresterande elever hänger med i texternas specialisering, men lågpresterande elever gör det inte. Därför kanske man ska ta och titta lite mer på hur processen kring det här ser ut i skolan: förr eller senare måste eleverna kunna tillgodogöra sig de specialiserade texterna, men hur hjälper man dem att ta det steget?

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

-I ämnet Svenska (där jag enbart har tittat på narrativa texter), ser man att texterna generellt handlar om vardagliga saker, medan SO-texterna hade kopplingar både till det generella och det vardagliga. Det var faktiskt en överraskning att SO-texterna hade mycket fler skiften mellan olika abstraktionsområden – de var rikare på ingångar till olika nivåer av abstraktion. En annan överraskning var att graden av abstraktion förändras utifrån textens fokus: samma mönster av abstraktion uppstod i texter som handlade om samma saker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger, läroboksförfattare och lärarutbildare. Min avhandling ligger i gränslandet mellan textforskning, språkvetenskap och pedagogik, så alla som är intresserade av någon av de områden tror jag kan ha nytta av mina resultat.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att de kan bidra till en medvetenhet om hur skolans texter utvecklas under en individs skolgång. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till en diskussion om vilka texter man vill att en elev ska kunna tillgodogöra sig när man har gått ur skolan. Ibland hör man att abstraktion är något som bör undvikas då det bara krånglar till saker för eleverna. Men då måste man försöka hålla i fokus vart man vill komma med elevers läsande: samhället blir mer och mer specialiserat och texterna likaså – det kräver att man erbjuder eleverna möjligheten att lära sig läsa och tolka de här texterna i skolan. Elever som bara får möta generella texter berövas något som de kommer att behöva senare i livet: så många grundläggande aktiviteter innehåller specialiserade texter, just därför måste eleverna få träning i att klara av olika nivåer av abstraktion.

Hedda Lovén