Barn är väldigt seriösa när det kommer till språket

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är från början språklärare i svenska, svenska som andraspråk och franska, men de senaste tio åren har jag arbetat som lärarutbildare i svenska som andraspråk vid Uppsala universitet. Jag var intresserad av att forska kring frågor som rör undervisning och lärande i mångetiska klasser: i nästan alla klassrum finns elever som har flerspråkig bakgrund, som lingvist var jag nyfiken på språkliga lärprocesser i klassrummet – hur ser sambandet mellan språk och lärande ut?

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om språkfrågor, interaktionsprocesser och elevers lärande i mångetniska och flerspråkiga klasser. Jag har studerat enspråkiga och flerspråkiga elever i grundskolans mellanår som undervisas i samma klassrum. Avhandlingen består av tre olika studier, där det övergripande syftet är att försöka bidra till förståelsen av elevernas språkliga lärande i mångfaldsklassrum.
– Den första studien är en forskningsöversikt över de studier som finns kring smågruppsaktiviteter och elevers samarbetslärande (cooperative learning). Den andra studien är en kartläggning av tre grundskoleklasser (åldersintegrerade 4-5:or) , där jag bland annat har undersökt hur klasserna är sammansatta. 60 % av eleverna i de här klasserna har flerspråkig bakgrund, de allra flesta är andraspråkselever som håller på att lära sig svenska samtidigt som de deltar i skolans övriga undervisning. I den tredje studien har jag slutligen undersökt smågruppsaktiviteter mellan eleverna i de här klasserna. För att kunna göra det har jag spelat in deras samtal på video, och sedan valt ut språkrelaterade episoder som analyserats genom samtalsanalytiska metoder (conversation analysis). Språkrelaterade episoder kan till exempel vara när eleverna frågar varandra om ords betydelser, rättar varandra eller hjälper varandra med språkliga formuleringar. Syftet är att få en nära inblick i elevernas gemensamma problemlösnings-processer för att kunna förstå det språkliga lärandet som kommer till uttryck i deras smågruppssamtal. Det intressanta var att undersöka elevernas samtalspraktiker och se hur elever med olika språkbakgrund deltar i de olika problemlösningarna – vilka språkliga frågor gjorde de till föremål för förhandlingar?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att andraspråkselever är väldigt aktiva i att initiera språkliga problemlösningar – de ställer frågor och fullföljer tillsammans med kamraterna de här förhandlingarna tills de har nått något slags gemensam förståelse. Eleverna engagerar sig främst i det jag kallar för skolspråksfrågor, de diskuterade uteslutande språkliga frågor som hade med uppgiften att göra, till exempel ämnesspecifika ord som var obekanta för en del av eleverna, eller skriftspråksformuleringar. De utforskar helt enkelt tillsammans det språk man behöver för att kunna utföra uppgiften.
– Ett annat viktigt resultat är att eleverna kan vara varandras resurser när de arbetar utan lärarens inblandning: de blir som lärandestöd för varandra. Men det är inte bara så att eleverna ger varandra språkligt stöd i de här samspelsprocesserna: det sker otroligt mycket under ytan som egentligen inte framkommer förrän man tittar noggrant på videobanden. Jag kunde se att deras språkliga interaktioner också var förhandlingar om makt och motstånd och om vem som hade rätt att bestämma.

Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig?

– Att eleverna visade sånt stort engagemang för språklig problemlösning! De överger inte ett språkligt problem förrän de har hittat något slags gemensam förståelse. Det visar hur oerhört viktig språklig förståelse är när eleverna arbetar i smågrupper.
– Andraspråkseleverna är också oerhört aktiva i att initiera språklig problemlösning, de tar verkligen kontroll över sitt eget lärande. De sitter inte passiva när de inte förstår något, utan påverkar påverkar aktivt sin egen lärprocess.
– Det som också förvånade mig var att lösningarna de kommer fram till (och det är många turer fram och tillbaka) är språkriktiga! Av 25 episoder som undersökts närmare är det bara EN som är felaktig enligt svenska språkets normer.
– Jag var heller inte beredd på att eleverna skulle vara så uppgiftsorienterade, de språkliga frågor som görs relevanta hänför sig till uppgiften, det är inte så att de kommenterar varandras språkanvändning bara för sakens skull. De är faktiskt som små lingvister, väldigt seriösa!
– Slutligen överraskades jag över det sociala samspelet som pågick under ytan: det var så subtilt, det syns inte när man står vid sidan om utan framkommer först vid noggranna analyser. De här förhandlingarna handlar om så mycket mer än språk: här kommer vetorätt, tolkningsföreträde och makt in i bilden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare och lärare som intresserar sig för språkfrågor i mångfaldens klassrum. Är man som lärare intresserad av hur eleverna interagerar och gemensamt skapar förståelse i smågruppsaktiviteter, så tror jag att man kan få många bra uppslag från min studie. Det här är egentligen centrala frågor för alla som arbetar i skolan: vad händer i de här smågrupperna, vad är det för socialt samspel som sker? I analysen som jag har gjort framträder elevernas lärprocesser på ett sätt som annars är svårt att uppfatta i den vardagliga verksamheten, för det sker så snabbt och subtilt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Avsikten med avhandlingen har aldrig varit att producera resultat som är konkret tillämpbara i klassrummet, det här är en beskrivande studie, vars resultat lärare själva kan dra slutsatser om för sin undervisning. Men jag tror ändå att mina resultat kan vara av betydelse för skolans verksamhet, eftersom jag pekar ut flera centrala områden för undervisning och lärande i mångfaldens skola. Både sambandet mellan språk och lärande samt barns interaktionsprocesser är ju viktiga pusselbitar på väg mot förståelsen av elevers lärande. Jag tror att avhandlingen kan vara till nytta för de lärare som vill få en djupare inblick i samspelsprocesserna mellan eleverna – först då kan man se vilken slags lärmiljö det är som uppstår i de här smågruppsaktiviteterna.

Hedda Lovén