Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

Den vanligaste källan till konflikter i rockband och gruppers svårighet att hålla ihop handlar om olika dilemman kopplade till bandets identitet. Om man framförallt är vänner eller kollegor, proffs eller hobbyutövare. Det visar Tobias Malm forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv spelat i rockband sedan tidiga tonåren och har med åren blivit allt mer fascinerad över vad det är som driver, utvecklar och håller ihop ett band. Jag skrev en masteruppsats i pedagogik om rockband och då märkte jag att det saknas forskning i Sverige om rockband, men också bredare om andra mindre kreativa grupper, grupparbete och organisering av grupper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur rockband bedriver sin vardagliga verksamhet och om utmaningar och svårigheter som medlemmarna står inför när de organiserar sin verksamhet. Sist men inte minst handlar den om medlemmarnas lärprocesser och utmaningar i att hålla ihop och utveckla gruppen över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första har jag sett hur själva bandverksamheten som sådan kan förstås på olika sätt av medlemmarna, i olika situationer och i olika perioder. Jag har funnit sex olika identiteter för hur bandmedlemmar tänker kring det som de håller på med. De olika identiteterna är: vänner, kollegor, kreatörer, entreprenörer, hobbyutövare och proffs. De här sex identiteterna framträder på olika sätt och verkar motivera och skapa mening på olika sätt kring de olika bandaktiviteterna. Med bandaktivitet menar jag till exempel att stå på scen, repetera, vara ute på turné eller komponera musik – aktiviteter som behövs för att verksamheten ska utvecklas. De sex olika identiteterna kommer in på lite olika sätt i olika perioder och situationer. Det är det första stora viktiga fyndet.

– Det andra som jag vill lyfta fram är att de olika identiteterna gör att det skapas en viss mångtydighet och ambivalens för medlemmarna kring vad de egentligen är. Det här är något som jag har beskrivit som identitetsdilemman, som uppkommer i grupperna. Ett sådant dilemma kan exempelvis vara om bandmedlemmarna främst är vänner eller kollegor, hobbyutövare eller proffs. Bandmedlemmarna verkar hantera de här dilemmana på ett specifikt sätt, och välja ett av dem. Exempelvis att man framförallt är vänner, inte kollegor, eller att man måste kunna leva på spelandet och därför är professionella. Faran med den här typen av dilemman, när medlemmarna börjar välja en av de här identiteterna, är att det tycks uppstå spänningar, vilket är den grundläggande källan till konflikter i banden.

– Det sista som jag vill lyfta fram i avhandlingen är att en av de viktiga lärprocesser som sker är att kunna utveckla en slags flexibilitet mellan olika identiteter och ikläda sig olika synsätt i olika situationer i bandlivet.

Vad överraskade dig?

– Det växte fram något i det här projektet som jag blev överraskad av, och det är att hobbyutövaridentiteten tycks behövas lika mycket som proffsidentiteten i banden. Det är ganska förvånande, för när vi pratar om proffs och hobby i vardagliga livet ställer vi dem ofta mot varandra. Mitt fynd att båda identiteterna är lika viktiga. Proffsidentiteten blir superviktig för de här gängen eftersom de ofta har ett vanligt jobb utöver bandet och spenderar väldigt mycket tid på turné borta från familjen. För att motivera de här bandaktiviteterna behöver de se sig själva som professionella, att det är ens levebröd eller framtida levebröd.

– Då kan man fråga sig varför hobbyidentiteten är lika viktig. Eftersom många band inte tjänar så mycket pengar blir hobbyidentiteten jätteviktig för att kunna motivera sig själv och varandra med att man gör allt detta för att det är kul – ”det här är ju vår hobby”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst hoppas jag att band och gruppmedlemmar själva har nytta av dem, men också personer som jobbar nära band inom musikbranschen. Jag tänker även att ledare och utbildare som har intresse för gruppdynamiska processer i små skapande grupper kan ha nytta av resultaten. Exempelvis inom folkbildning, föreningsliv, konst och entreprenörskap.

Åsa Lasson