Utmanande process att bli bildlärare

Processen att bli ämneslärare i bild är många gånger både mödosam och utmanande. Det konstaterar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är konstpedagog och har tidigare arbetat på konsthall med framför allt pedagogiska frågor i mötet mellan konst och elever och studenter från förskolan upp till universitet. Det konstpedagogiska området har fortsatt att vara ett stort intresse när jag sedermera började arbeta inom akademin som lärarutbildare vid ämneslärarutbildningen med ingång bild.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande undersöker jag vad det betyder för studenter att möta och gå igenom samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i sin bildlärarutbildning. Avhandlingen bygger på tre studier från två olika lärosäten. Underlaget består i huvudsak av ljudinspelningar av undervisningen samt kursbloggar där studenter redovisar, diskuterar och reflekterar kring det som sker i utbildningen. Mitt forskningsmaterial är därmed ”naturligt”, och nära studenternas röst.

– Fokus i avhandlingen är vad studenterna själva uttrycker under olika skeden av lärprocessen. I avhandlingen beskriver jag detta som transformativ beredskap. Den första studien belyser hur relativt färska studenter ger uttryck för sin lärprocess. De två följande studierna gjordes med studenter som kommit längre i sin utbildning. Här undersöks dels hur studenterna tar sig an ett eget konstprojekt, dels vilka frågor som uppstår när bildlärarstudenter läser till tvåämneslärare. Vidare lyfts de metodproblem som uppstår när bildlärarstudenter ska genomföra sitt självständiga arbete som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många nya studenter uttrycker starka känslor när de ska omförhandla sin förförståelse för ett nytt innehåll i studierna. Universitetsstudier innebär i mångt och mycket att kunna iscensätta sin lärprocess. Samtidigt finns förväntningar att få lära sig exempelvis tekniker från grunden. När det inte sker uttrycks frustration: ”Trots att jag fått höra att det inte skulle vara några teknikövningar måste jag säga att jag på ett sätt förväntade mig det” som en student skriver. Över tid förändras studenternas förhållningssätt till sina studier, framför allt inser de hur mångfacetterad bildlärarrollen är och att utbildningen till stor del handlar om att utveckla den egna lärarrollen.

– Den andra studien gjordes på avancerad nivå i utbildningen. Här har undervisningen spelats in när studenterna arbetar med ett gestaltande konstprojekt. De problem som uppstår handlar främst om att studenterna får svårt att självständigt driva ett projekt.

– Ytterligare en aspekt som lyfts i avhandlingen handlar om att tvåämneslärare, där bildlärarstudenter utbildar sig till lärare i ytterligare skolämne, får svårt att känna igenom bildämnet när de återkommer till ämnet på avancerad nivå, eftersom de olika ämnena i ämneslärarutbildningen varvas. Den tredje studien visar på metodproblem som uppstår när studenterna ska genomföra sitt självständiga arbete som innebär att hantera konstnärliga metoder och vetenskapliga metoder. Här uppstår en kollision.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat på ett behov av ett didaktiskt perspektiv och professionsspråk vad det gäller samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild.

Vad överraskade dig?

– Hur mödosamt studenterna upplevde sina lärprocesser och hur svårt de hade att förhålla sig till det som utmanade dem. Jag hade förväntat mig en större nyfikenhet och upptäckarlust, men de uttrycken var inte så högljudda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att begreppet transformativ beredskap kan komma till nytta i lärarutbildningen, inte bara för bildlärare. Samt att resultaten kan bidra till att utveckla ett didaktisk språk i samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild. På en mer övergripande generell nivå ser jag att transformativ beredskap är aktuellt då saker och ting snabbt förändras i samhället. Det är därför viktigt att prata om förändringsprocesser.

Susanne Sawander