Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Det konstaterar Ann-Sofie Jägerskog som undersökt sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från två håll, inte minst från min egen praktik som gymnasielärare, där jag arbetar mycket med visuella representationer, det vill säga bilder, modeller, grafer och diagram, i undervisningen. Min erfarenhet är att det både finns potential men också utmaningar med att använda bilder i undervisningen. Intresset fördjupades när jag i samband med min licentiatuppsats utforskade betydelsen av visuella representationer i undervisningen på ett mer generellt plan. Vad jag inte kom åt där var förståelsen av ämnesinnehållet i relation till den visuella representationen, alltså ett tydligt ämnesdidaktiskt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om utformningen av visuella representationer i relation till hur elever förstår ämnesinnehållet och vad som händer i klassrummet. Avhandlingen bygger på en jämförande studie med fyra gymnasieklasser i ämnet samhällskunskap som under tre lektioner undervisats i prisbildning. Två klasser fick undervisning med visuellt stöd av den traditionella prisbildningsgrafen om utbud och efterfrågan. De övriga två klasserna undervisades med en relativt ny modell som en norsk professor tagit fram: Här illustreras kausaliteten mellan utbud, efterfrågan och pris genom en liggande åtta. Materialet består dels av tester som eleverna fick göra både före och efter de tre lektionerna, dels av videofilmer från undervisningen och de samtal och diskussioner som fördes i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skillnaderna mellan klasserna är jättestor! Testerna visar att de elever som fick undervisningen med loop-modellen, den liggande åttan, fick en mer komplex förståelse för prisbildning jämfört med eleverna som undervisades med grafen. Eftertestet visade till och med att hälften av eleverna i grafklasserna uttryckte mindre kvalificerad förståelse efter lektionerna. De här eleverna hade helt enkelt inte förstått utan försökt att klämma in ”rätt” begrepp i sina svar. Videofilmerna visar också att grafklasserna har större fokus på att förstå grafen i sig snarare än prisbildning. I de här klasserna uttrycks också ganska mycket frustration. Undervisningen och samtalen i klasserna som arbetade med loop-modellen kretsar i betydligt högre grad kring ämnesinnehållet – sambandet mellan efterfrågan, utbud och pris.

– Något jag noga vill understryka är att resultaten inte visar att den ena modellen generellt sett är bättre än den andra. Allt beror på vad man vill att eleverna ska lära sig. Med grafen kan exempelvis prisberäkningar göras, det går inte med loopen. Men vill man hjälpa eleverna att förstå kausalitet i prisbildning tycks loop-diagrammet skapa bättre förutsättningar för det än grafen.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är extremt viktigt att reflektera och fundera över utformningen av de visuella representationer vi använder i undervisningen eftersom bilden skapar något i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Att skillnaderna var så stora mellan klasserna. Visst hade jag förväntat mig en skillnad men inte så markant som resultaten visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpraktiken, jag hoppas att resultaten kan bidra till professionell reflektion hos lärare i deras val av visuella representationer i undervisningen, och specifikt om prisbildning. Det gäller också läromedelsförfattare, bilder har ju en självklar plats i läromedel. Slutligen utgör avhandlingen ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander