Utbildningens betydelse för vuxenelever

Många elever på vård- och omsorgsutbildningen på Komvux har icke svensk bakgrund och befinner sig långt från arbetslivet. Utbildningen ses som en väg bort från ett liv som präglas av utanförskap, visar Katarina Lagercrantz Alls forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare. I mötet med vuxna elever uppstod intresset för vad utbildning har för betydelse för eleverna. Både i deras kommande yrkesliv men även i ett vidare sammanhang.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt elevernas erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen på Komvux. Jag har intervjuat vuxna elever och gjort djupintervjuer med femton personer.

– Jag har en tolkande ansats i avhandlingen för att nå en djupare förståelse för vad utbildning handlar om, i yrkeslivet och i vidare sociala sammanhang i samhället. Jag har frågat om vad de möter i utbildningen, vilka krav som ställs på dem och vad de har lärt sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framkommer att den här elevgruppen befinner sig i ett utanförskap i arbetslivet. En stor del av eleverna är arbetslösa eller visstidsanställda och deras förhoppning är att utbildningen ska leda till en plats i arbetslivet. Ingen har i första hand valt den här utbildningen, de har fått råd av andra att den kan vara en möjlig väg in i samhället. Men det sker en positiv vändning när de kommer in i utbildningen och ut i praktiken – många uttrycker att de är tillfreds med sina val. Orsakerna till detta kan ha olika orsaker och diskuteras i avhandlingen.

– Mitt resultat visar på de stora utmaningar som utbildningen innebär för eleverna. Det handlar inte bara om att lära sig ett yrkeskunnande, utan även att lära sig kulturella och språkliga kompetenser som krävs av dem i utbildningen men också i deras blivande arbete. Det framkommer att eleverna har förhoppningar om att de ska utveckla språk och kulturella kompetenser, men det visade sig att det är en förutsättning för att klara av utbildningen.

– Vård- och omsorgsutbildningen och de arbetsuppgifter som eleverna möter under praktiken och i deras kommande yrke är mycket krävande. Det handlar om att efter en kort utbildning möta gamla och svårt sjuka vårdtagare. Det är inte sällan ett ensamarbete som där man behöver ta ett stort eget ansvar. En stor utmaning för eleverna handlar om hur man ska förhålla sig etiskt och moraliskt i förhållande till tidspressen de upplever i mötet med vårdtagarna. Dessa utmaningar kan te sig mer problematiska för de elever som inte har en svensk bakgrund och för vilka språket är ett hinder. Ett viktigt resultat är ett utbildningen inte bara är ett utbildningsprojekt utan i hög grad ett delaktighetsprojekt för eleverna.

Vad överraskade dig?

– Det var deras oerhörda strävan för att genomföra utbildningen och få den här platsen i arbetslivet, trots de svårigheter som resultatet visar att utbildningen innebär. Svårigheterna handlar bland annat om att påbörja en utbildning i vuxen ålder, att organisera livspusslet och att i vård- och omsorgsutbildningen möta svårt sjuka och även utagerande vårdtagare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och lärarna för den berörda elevgruppen har nytta av att läsa avhandlingen. Jag visar på de utmaningar eleverna har att förhålla sig till under utbildningen och de krav på bland annat kulturell och språklig kompetens som utbildningen och det framtida yrket ställer på eleverna. Utifrån att vård- och omsorgsutbildningen i hög grad är ett delaktighetsprojekt för eleverna är det viktigt att ha i åtanke hur utbildningen är utformad. Det finns en risk med att en alltför flexibel och individualiserad utbildningsform kan riskera att omintetgöra delaktighetsprojektet för eleverna. Resultatet visar på den stora betydelse lärare och handledare har för att eleverna ska genomföra utbildningen, något som även bör beaktas i utformningen av utbildningen.

Åsa Lasson