Utbildning bidrar till psykiskt välmående

Personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang, visar sociologen Annica Brännlunds avhandling. Hon önskar att diskussionen om utbildning inte enbart förs i termer av ekonomisk avkastning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev erbjuden en tjänst inom ett projekt som heter EduWel. Inom EU finns ett stort problem med ungdomsarbetslöshet och i projektet undersöktes den roll utbildning och välfärd spelar för att stärka möjligheterna för dessa ungdomar. Utöver det är jag intresserad av utbildning eftersom det är något som påverkar en hela livet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på fyra studier, där jag har undersökt vad utbildning betyder för individer över tid i Sverige. Fokus ligger främst på den icke-ekonomiska nyttan av utbildning, inte på anställbarhet eller pengar. Jag har fokuserat på hur framförallt högre utbildning bidrar till psykiskt välmående, och hur utbildningen påverkar vår livsstil och vårt samhällsengagemang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att personer med högre utbildning generellt lever hälsosammare, har en högre grad av psykiskt välbefinnande och ett starkare samhällsengagemang. Jag har även tittat på egenskaper som kön och klass och jämfört i vilken utsträckning utbildning har den här positiva effekten och hur den påverkar individen. Mina resultat visar exempelvis att utbildning kan ha större effekt för en person från arbetarklassen än för en person från medelklassen.

– I en av studierna har jag undersökt betydelsen av utbildningars inriktning. Här visade det sig att en samhällsvetenskaplig utbildning, som ofta ses som en ”mjuk” utbildning som ger mindre ekonomiska fördelar jämfört med naturvetenskapliga utbildningar, var en av de utbildningar som hade den starkaste inverkan på individens samhällsengagemang. Det är intressant att ta med det i diskussionen om olika utbildningars värde, och att den diskussionen inte enbart förs i termer av ekonomisk avkastning – det finns andra saker som är viktiga både på individ- och samhällsnivå.

Vad överraskade dig?

– Jag kunde se att de resurser som genereras via utbildning, som större sociala nätverk och en bättre arbetsmarknad, hade olika effekt på män och kvinnor. För kvinnor var de sociala resurserna viktigast för att må psykiskt bra och för männen var det arbetsmarknadsdelen som var viktigast. Jag tyckte det var intressant med de skillnaderna i ett land som Sverige som ändå är ganska jämställt – och där arbetsmarknaden är viktig för kvinnor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla! Jag önskar att vi kunde diskutera utbildning på ett mer nyanserat sätt. Pengar är viktigt, man måste kunna försörja sig och ett arbete skapar mening. Men det finns en annan aspekt av utbildning, som handlar om att få medborgare som kan tänka kritiskt, ifrågasätta, ta till sig information och våga säga vad de tycker – det är viktigt i en demokrati. Vi behöver få in den aspekten i diskussionen.

Åsa Lasson