Ungdomars upplevelser av demokratifostran
Född 1967
i Kiruna
Disputerade 2011-12-02
vid Uppsala universitet
Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola
Ungdomars kritiska förhållningssätt till skol- och samhällsfrågor var något som överraskade Jan Grannäs i avhandlingsarbetet. – Jag blev väldigt imponerad, säger han.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är i grunden gymnasielärare i samhällskunskap och har länge varit intresserad av demokratifrågor. Jag var lärare år 1999-2000 under värdegrundssatsningen. Jag ville veta mer och kom med i värdegrundsprojektet ”Att lära sig demokrati”. Avhandlingen är en del av det projektet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Ungdomars erfarenhet av skolans demokratiska uppdrag. Jag har ett elevperspektiv i avhandlingen, inte lärares. Det är en flerfallsstudie. Jag har samlat in olika typer av data såsom observationer, intervjuer, bakgrundsdata från Skolverket, kvalitetsrapporter och tidningsartiklar. En stor mängd data har använts som bakgrund till intervjuer av 16-19-åringar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att demokratiuppdraget är mycket komplext. Många faktorer påverkar vad som händer och vad som är möjligt att göra. Villkoren skiljer sig åt mellan skolor, vilket bland annat är kopplat till socioekonomiska faktorer.
– Jag visar på en tydlig relevans i form av tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en skolmiljö som är acceptabel, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande.
Vad överraskade dig?
– Skillnaden mellan skolor. En positiv överraskning var att ungdomarna har ett kritiskt förhållningssätt. Vissa har en kritisk distans till skol- och samhällsfrågor i stort, till exempel till EU. Jag blev väldigt imponerad, vi talar om 16-åringar. Andra är mer fokuserade på relationer och har ett kritiskt förhållningssätt till hur de blir bemötta av lärare, skolledare och andra elever.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att resultaten ska vara ett bidrag till samtalet om svenska skolans demokratiuppdrag. Och att elever, föräldrar, lärare, skolledare och beslutsfattare kan finna ledning i mina resultat.
Blir det någon fortsättning av din forskning?
– Jag deltar i ett nytt forskningsprojekt med titeln ”Skolans mellanrum”, om hur man kan arbeta för att undvika hot och trakasserier i skolor.
Gunilla Nordin