Ungdomar skapar utbildningssituationer i sociala medier
Ungdomar utvecklar politiska värderingar och färdigheter, och lär sig att hantera svåra politiska frågor i sociala medier. Det visar Erik Anderssons forskning. Digitala medier kan vara ett sätt för skolan att hantera kontroversiella frågor i undervisningen, menar han.
Född 1979
i Skillingaryd
Disputerade 2013-01-11
vid Örebro universitet
Det politiska rummet: Villkor för situationspolitisk socialisation i en nätgemenskap av och för ungdomar
Varför blev du intresserad av ämnet?
– I grund och botten handlar det om ett intresse för unga människor som politiska deltagare i samhället och vilka möjligheter de har att göra sin politiska röst hörd. Sociala medier och ungdomars politiska kommunikation i den typen av medier är ett ganska nytt fenomen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har studerat unga människors villkor för tillägnandet av politiska värderingar och färdigheter i sociala medier. I studien har jag analyserat en svensk nätgemenskap som drivs av ungdomar och som vänder sig till personer mellan 14-28 år. Jag har tittat på vilka regler och normer som formas för att få vara med i gemenskapen. Jag har även tittat i forumdiskussioner och valt ut tio politiskt kontroversiella trådar som jag har analyserat. Trådarna handlar om frågor som köttätande, abort, homosexualitet, pedofili och global uppvärmning.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag har identifierat fyra olika arter av politiskt handlande, där den mest utmärkande är att utmana. I samtalen yttrar det sig genom att deltagarna på ett kontrollerat, men offensivt sätt argumenterar öppet för sina politiska åsikter och intressen. Deltagarna är konfrontativa och samtalen tävlingsinriktade. Det handlar om att vinna debatten mot andra, men också om att få syn på sig själv som politisk deltagare: Vem är, och vill jag vara inför mig själv här och nu?
– Samtalen skapar en tydlig utbildningssituation där det avkrävs vissa kunskaper och färdigheter av deltagarna. De kan inte gå in och bara tycka, de måste ha på fötterna för att kunna bidra med innehåll. Om man sätter det i relation till utbildning så är det liknande regler och strukturer som gäller i skolan.
Vad överraskade dig?
– Att det inte är ett fritt samtal som pågår, det omgärdas av oerhört starka villkor som styr kommunikationen. Deltagarna lär sig att hantera kontroverser, samtidigt som det är viktigt att följa regler och normer. Något som också överraskade mig var att den här typen av tämligen kvalificerade samtal om känsliga politiska frågor kan ske under ganska trygga och ömsesidiga former.
Vem har nytta av dina resultat?
– Skolan kan ha nytta av att ta del av hur politiskt kontroversiella frågor kan hanteras i undervisningen. Forskning visar att skolan har svår att hantera den typen av frågor, vilket ofta resulterar i att lärare förmedlar vad som är rätt och fel, snarare än att det öppnas upp för olika perspektiv. Digitala samtal skulle kunna vara ett sätta att hantera den typen av svåra frågor i undervisningen.
Åsa Larsson