Ungdomar omförhandlar sin identitet i samtal

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Under grundutbildningen i språkvetenskap blev jag tidigt intresserad av att forska om samtalsspråk, det oplanerade mer spontana språket, i stället för det fina litterära språket. Jag kommer egentligen från ett beteendevetenskapligt håll och har läst sociologi och psykologi, så det är den sociolingvistiska delen av språkförmågan som intresserar mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om samspel mellan olika sociala kategorier som kön, etnicitet och generation och den brytpunkt mellan hur de finns och blir till när vi pratar. Jag har studerat flerspråkiga gymnasieungdomar på olika program i samtliga tre årskurser på gymnasiet. Ungdomarna omförhandlar och gör motstånd mot stereotyper som de inte håller med om eller vill identifiera sig med. Det handlar inte bara om kön och ålder eller om hur det är att vara en ung invandrartjej i Södertälje. Det är mer komplext: det handlar om hur de här ungdomarna förhandlar om sin identitet genom att samtala.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Mina resultat visar att samspelet mellan de olika kategorierna är väldigt viktigt, det går inte att isolera kön eller någon annan social kategori man måste ta hänsyn till komplexiteten. Det finns inte en grupp med tjejer eller killar. Jag har även konkretiserat hur verbalt motstånd kan se ut genom olika argumentationsstrategier. Ett exempel är att man framhäver sin egen individualitet genom att säga att det inte är på grund av uppfostran som man jag vill bevara sin oskuld utan för att man som individ vill det. Ett annat exempel är att man använder beteckningar som: ju, eller, varenda en, ingen alls och på så sätt överdriver beskrivningar för att visa på en attityd.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev fascinerad av ungdomarnas förmåga att argumentera och av hur retoriskt komplex deras argumentationsförmåga är: de navigerar mellan olika föreställningar, positioner och självbilder som erbjuds.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samtalsforskare som är intresserade av identitet, genusvetare samt lärare och lärarstudenter. Jag har granskat metoder för hur man kan forska om identitet och behandlar och fördjupar frågor som lärare borde fundera på.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Man kan inte bortse från talspråket eller se det som oplanerat eller mindre viktigt det är ett språk på sina egna villkor. En annan sak är att man ska reflektera över sina egna stereotyper kring grupper och ge möjlighet till olika former av förhandlingar. Lärare bör hjälpa sina elever att göra det och samtidigt fundera över sin egen sociala karta av de elever man har.