Ungas uppfattningar om tekniska system

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har alltid tyckt att teknik är ett spännande område, speciellt hur vi använder teknik för att lösa problem och klara oss i vår vardag. När jag undervisade teknik i grundskolan upptäckte jag att eleverna tyckte det var ett roligt och intressant ämne. De använder teknik hela tiden men tänker inte på att de befinner sig i en teknikintensiv värld. Jag funderade mycket kring vilka teknikkunskaper unga behöver i framtiden och hur undervisningen i teknik kan bidra till att utveckla sådana kunskaper. Min forskning startade i ett intresse att försöka bidra med kunskaper kring lärande och undervisning av teknik i grundskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om ungas uppfattningar om tekniska system. Ofta tänker vi på teknik som föremål, en dator eller en mobiltelefon, men föremålen ingår i tekniska system med många olika komponenter och samband som alla behövs för att föremålen ska kunna användas, upprätthållas och utvecklas. Tekniska system som transportsystem, informationssystem och energisystem är system som vi alla kommer i kontakt med och som vi, från ett medborgarperspektiv, behöver kunna ta beslut om och diskutera. Genom intervjuer med unga ville jag få kunskap om hur unga erfar dessa tekniska system för att sedan kunna använda det som utgångspunkt när undervisning av tekniska system planeras och genomförs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Att unga förstår tekniska system på ett antal olika sätt och tre dimensioner visar sig vara speciellt betydelsefulla. Dimensionerna som framkommer i studierna är resurs, intention och struktur. Resurs handlar om den information, energi och materia som systemet levererar medan intention berör avsikten med systemet och struktur systemets uppbyggnad. När de unga beskriver system är det främst den struktur som systemet har i form av komponenter som de lyfter fram. Komponenterna radar de upp efter varandra och det handlar om att något förflyttar sig från en komponent till en annan för att så småningom nå ett slutmål. Att se tekniska system som ett nät av komponenter och samband är ovanligare.
I de fall de unga inte uppfattar vad det är som förflyttar sig i systemet, det vill säga vad som är systemets resurs, har de svårt att överhuvudtaget identifiera system. Att människan spelar en viktig roll i de tekniska systemen, inte enbart som användare utan även som kontrollant, upprätthållare och utvecklare av systemen, har ett fåtal unga klart för sig. Avsikten med systemen ses i första hand i förhållande till hur den enskilde individen kan använda det som är systemets slutmål.

Vad överraskade dig?

Att människans roll i tekniska system var så otydlig för många av de unga jag intervjuade. De såg främst människan som konsument av det systemet levererar. Att människan är viktig både som utvecklare och upprätthållare av systemet innebär att det finns en möjlighet för människan att påverka systemet. Denna möjlighet såg inte de unga jag intervjuade.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag hoppas att lärarkollegor, både i grundskolan och i lärarutbildningen kommer att ha nytta av resultaten då de planerar och undervisar om tekniska system. Jag tror också att resultaten kan bidrar till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen i teknik och öppnar för fortsatt forskning kring undervisning och lärande i teknik.