Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga som efterlyser mer stöd och kunskap om kring sömn. Det visar Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är barnsjuksköterska i grunden och har arbetat i 13 år som skolsjuksköterska. I den rollen blev jag än mer varse om sambandet mellan hälsa och utbildning – sömn är en grundläggande faktor för att klara av skolan. Men det glöms ibland bort, ofta fokuserar skolan och elevhälsan på pedagogiska frågor när elever har problem i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om ungas sömn, och vad unga själva upplever försvårar respektive främjar god sömn. Avhandlingen bygger på enkäter, intervjuer samt diskussioner i fokusgrupper med elever i årskurs 9. De har fått svara och diskutera frågor om anledning till sömnsvårigheter, vad det innebär att ha sömnsvårigheter men också vad för slags stöd och hjälp de skulle vilja ha för att få en bättre sömn.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Över hälften, 55 procent av de 940 elever som ingick i studien, sover mindre än rekommenderade 8-10 timmar. 19 procent av eleverna har sömnsvårigheter. Faktorer som de själva uppger försvårar sömnen är framför allt oro, existentiella tankar, brist på rutiner, svårt att varva ned, skolstress, teknikanvändning men också att hantera den tystnad som plötsligt uppstår när de gått och lagt sig.

– Det som eleverna upplever främjar deras sömn är att ha föräldrar som engagerar och intresserar sig för deras välmående och sömn. Att få stöd och kunskap om sömn från någon som de har en nära relation med skapar trygghet, vilket också är viktigt för sömnen, menar ungdomarna. De efterlyser också stöd i att hitta rutiner, struktur och balans mellan fritid och skolan. Eleverna pekar framför allt på vikten att få personliga råd, inte generella, om hur de kan förbättra sin sömn. Vi vuxna är ofta snabba på att ge just generella sömnråd, som exempelvis fysisk rörelse eller att avhålla sig från sociala medier vid sängdags. Men oron kanske handlar om helt andra saker. Resultaten vittnar tydligt om att unga vill bli lyssnade på.

– Intressant är också elevernas önskan om att bli mer delaktiga och involverade i skolans undervisning som handlar om sömn. Resultaten visar att undervisningen ofta består av en föreläsning. Här ville eleverna ha mer av grupparbete, diskussioner om sömn och sömnstrategier, några elever föreslog projekt som att låta hela klassen testa att under två veckor inte använda sociala medier efter kl 22 och sedan utvärdera sin sömn.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur kloka och smarta eleverna var, de har stor insikt om de här frågorna och de kom också med väldigt många bra förslag. Att föräldrar är viktiga för unga är självklart men jag trodde inte att eleverna skulle uttrycka det så öppet. Något jag slogs av var också ungas svårighet att hantera tystnad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan överlag, såväl lärare som rektorer men framför allt elevhälsan. Självklart också föräldrar. I förlängningen hoppas jag att min forskning kan leda vidare till en bättre sömn för ungdomar.

Susanne Sawander