Unga i avflyttningsort ser positivt på högre utbildning
Trots låg utbildningsnivå och avflyttning ser unga i en före detta bruksort positivt på högskolestudier. Framför allt som en säker väg till ett tryggt jobb, visar Anna Bennich Björkman i sin avhandling.
Född 1990
Bor i Uppsala
Disputerade 2025-02-14
vid Uppsala universitet
The Higher Education Norm. Rethinking Paths to Independence and Adulthood in a Former Industrial Community
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är statsvetare i grunden och har länge intresserat mig för avfolkningsorter där utbildningsnivån ofta är låg och kommunens ekonomiska utsikter sällan särskilt ljusa. Det fick mig att bli nyfiken på hur ungdomar i dessa orter resonerar kring sin framtid.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om hur ungdomar i gymnasieåldern i Söderhamn ser på sina framtidsutsikter, och specifikt i förhållande till högre utbildning. Söderhamn är en före detta bruksort i södra Hälsingland med låg utbildningsnivå och relativt stor avflyttning. Avhandlingen bygger på intervjuer med 40 unga som går i gymnasiet, eller som har hoppat av skolan, samt drygt tio föräldrar.
Jag trodde att jag skulle möta ett utbildningsmotstånd. Men både ungdomarna och föräldrarna var positivt inställda till högre utbildning.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Tidigare forskning visar att det på orter likt Söderhamn finns ett utbrett utbildningsmotstånd. Men mina resultat visar inte alls det. Tvärtom var flertalet av de intervjuade, både ungdomarna och föräldrarna, positivt inställda till högre utbildning. Det gäller även föräldrar som själva saknade högskoleutbildning. Intressant är också att det även bland elever som gick på yrkesprogram fanns flera som kunde tänka sig att studera vidare i framtiden.
– Något som både ungdomar och föräldrar såg som främsta skälet till högre studier är att det leder till ett tryggt jobb. För de unga var ett fast jobb starkt kopplat till självständighet och att bli vuxen – en process som de helst ser går så snabbt som möjligt. Få uttryckte önskemål om att dra ut på sin ungdomstid genom att exempelvis resa.
Vad överraskade dig?
– Jag blev verkligen förvånad över att det inte fanns något motstånd mot högre utbildning, jag trodde nog att jag skulle möta det. Min tolkning är att arbetsmarknaden har förändrats så mycket att högre studier ses mer eller mindre som ett krav för att få ett jobb idag och därmed har också motståndet mot högre studier minskat.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag har framför allt riktat min avhandling mot forskningen. Men en grupp som jag tror kan ha nytta av resultaten är studie- och yrkesvägledare. I intervjuerna med ungdomarna framkom exempelvis ett tydligt urval av eventuellt lärosäte i framtiden. Det viktigaste var att högskolan eller universitetet låg så nära hemorten som möjligt. Flera av eleverna var intresserade av att studera till civilekonom, men ingen av dem nämnde Handelshögskolan. Inte heller de traditionella universitetsstäderna som Uppsala, Lund, Göteborg eller Stockholm nämndes särskilt ofta. Jag tänker att det här är kunskaper som det kan vara bra för studie- och yrkesvägledare att ha med sig när de möter unga från liknande orter.