Unga flyktingar hamnar ofta i psykiatrisk tvångsvård

Trots att den psykiska ohälsan ökar söker färre unga flyktingar hjälp i öppenvården. De hamnar ofta i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, visar Hélio Adelino Manhics forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av flyktingsituationen i Sverige utifrån psykisk hälsa och arbetsmarknad. När jag fick chans att doktorera ville jag ta reda på varför många flyktingar mår dåligt i Sverige. Man skulle kunna tro att människor som kommer från krig skulle må bra när de kommer till Sverige – men många flyktingar mår psykiskt dåligt och jag ville ta reda på vad det är som orsakar det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om betydelsen av kontextuella faktorer för psykisk hälsa, alkohol- och narkotikamissbruk och sysselsättning hos unga flyktingar som invandrat till Sverige som tonåringar. Det finns en koppling mellan traumatiska upplevelser och psykisk ohälsa och det finns studier som belyser olika faktorer i det land som flyktingen kommer till och bor i. Faktorer som utbildning, socialt kapital, inkomst, om man är ensamkommande eller inte. Jag har velat ta reda på vad man kan göra för att flyktingar ska må bra i Sverige. I avhandlingen har jag tittat på olika register med data om psykiatriska diagnoser, alkohol, missbruk – och undersökt samband mellan diagnoser och levnadsvillkor för att kunna dra slutsatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att unga ensamkommande och icke ensamkommande flyktingar i högre grad vårdas i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, i stället för öppenvård, och att den risken är större för unga flyktingar från Afrikas horn och Iran. Även om psykisk ohälsa ökar så tyder mina resultat på att färre flyktingar söker öppenvård. Det finns hinder, som till viss del kan förklaras av de unga flyktingarnas socioekonomiska levnadsförhållanden, som gör att de inte får vård i tid och ofta hamnar i sluten vård eller tvångsvård. Min studie visar tydligt att högre utbildning innebär en ökning av vårdkonsumtionen.

– Många flyktingar lider också av missbruksproblem och ju längre dessa flyktingar bor i Sverige desto grövre blir missbruket. Dåliga socioekonomiska förhållanden är även tydligt kopplade till missbruksproblem.

Vad överraskade dig?

– Den låga konsumtionen av öppenvård hos den mest sårbara gruppen i samhället och att problemen för de flyktingarna blir så allvarliga att de till slut hamnar inom slutenvård eller tvångsvård.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand beslutsfattare – deras politik blir avgörande för att förhindra en försämrad psykisk hälsa som kan leda till kostsamma och akuta problem på lång sikt. Men även de som arbetar med flyktingar, exempelvis i skolan eller som socialarbetare. De behöver förstå att flyktingar kanske kommer från länder där man har olika syn på hälsa eller andra värderingar. Särskilt inom vården behövs kulturkompetens så att flyktingar kan få vård i tid.

– Även andra forskare kan ha nytta av mina resultat, jag visar att det finns ett samband mellan levnadsvillkor och psykisk ohälsa. Man måste också forska vidare om vilka problem som leder till arbetslöshet. Kan man ta vilket jobb som helst eller är det viktigt att man har ett jobb som matchar ens utbildning och ambitioner? Det behövs mer forskning om sambandet mellan hälsa, utbildning och inkomst.

Åsa Lasson