Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Ungdomar med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och engelska i grunden. Jag kom från en skola i Stockholms innerstad och började undervisa svenska elever i Genève. Då upptäckte jag att eleverna gjorde fel som inte mina elever i Sverige gjorde. Jag ville ta reda på vad det beror på och började läsa svenska som andraspråk på distans på Göteborgs universitet. Det har varit en lång process, det är 15 år sedan jag började med det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur språkanvändningen ser ut hos flerspråkiga ungdomar i 15-19 års ålder, hur de använder sina olika språk i vardagen. Det är lätt att ha föreställningar om hur deras språkanvändning ser ut, att de använder ett språk hemma och ett språk i skolan. Jag har gjort en kartläggning med hjälp av en enkät där 146 svenska ungdomar i sju olika länder i Europa deltar. Samtliga ungdomar är svensktalande och befinner sig i svensk undervisning utomlands, med en förälder som är svensk och där svenska är ett av deras modersmål. Det andra modersmålet utgörs oftast av majoritetsspråket i landet de bor i.

– Ungdomarna har fått svara på frågor om sina språkanvändningsvanor; när de använder ett visst språk och i vilka sammanhang. Till exempel vilket språk de läser och skriver bäst på, och om sina medievanor. Ett 20-tal av ungdomarna har också gjort egeninspelningar av sin språkanvändning, och sedan har jag intervjuat dem om orsakerna till de språkval de gjorde på inspelningarna.

– Den här gruppen är inte undersökt förut, det kan bero på att andraspråksforskning ofta rör sig i ett etniskt minoritetsparadigm. Man undersöker invandrare som inte har så stora resurser. De som jag har undersökt kallas för elitflerspråkiga eller frivilliga migranter som inte flyr från något utan flyttar för jobb eller studier utomlands. Det finns en föreställning om att om deras flerspråkighet inte fungerar så är det bara att flytta hem, men så enkelt är det inte. De har ofta följt med sina föräldrar och kan inte bara flytta hem.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flerspråkigheten är mer diversifierad än man tror. Mina resultat visar att undervisningsspråket blir ungdomarnas starkaste språk, oavsett om det är svenska, engelska eller något annat språk – det framgår tydligt. Jag kan också se hur ungdomarna väljer språk utifrån en princip om minsta möjliga nämnare. De kalkylerar vilket språk som används i en grupp, vilket språk de tror att andra är mest bekväma att prata på och vilket språk de själva är mest bekväma att prata på – och så väljer de det språket. Det är en inkluderande princip.

– Ett annat resultat handlar om att gruppen med utlandssvenska ungdomar inte är så homogen som man tror. Vissa är väldigt integrerade i det land som de bor och vissa är inte alls integrerade. Man kan vända på de här resultaten och applicera dem på andra språkgrupper i Sverige. Det framgår hos ungdomarna att de känner en tillhörighet till ett språk som de kanske inte behärskar så bra. Men vem äger språket och vem har rätt till språket?

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna var så flerspråkiga. När jag gick in i detta tänkte jag att ungdomarna skulle kunna ange ett enda språk som de skriver eller talar bäst, men de svarade inte med ett språk utan kryssade i flera språk. Det är en röd tråd i avhandlingen att de är så flerspråkiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara till nytta för utlandsundervisningen, idag är det 7 500 barn och unga som befinner sig i undervisning i svenska utomlands världen över. En utbildning som till stor del är statsunderstödd. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Frankrike, Norge och Japan, som ger stöd både i form av ekonomiska bidrag och kursplaner till undervisning på modersmålet för barn till utflyttade medborgare. Vissa av de här barnen och ungdomarna kommer tillbaka till Sverige för att studera och då kan det vara bra att ha en förståelse för att deras svenska inte ser ut som man kan föreställa sig. Deras svenska har likheter med andraspråkssvenskan.

– Det kan även vara intressant med det omvända perspektivet och jämföra med personer som får modersmålsundervisning i Sverige – det går att dra paralleller mellan dessa grupper i diskussioner om flerspråkighet.

Åsa Lasson