Undervisningens ”svarta låda”

Genom att använda sig av Learning Study började lärarna i Rebecka Florin Sädboms studie undersöka vad det är som gör skillnad för om en viss grupp elever utvecklar ett visst kunnande i samhällskunskap.
Avhandlingen visar att lärarnas fokus i diskussionen om kursplanemål och elevernas lärande förändras när de genomför en sådan studie, och att det påverkar lärarnas undervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv lärare och har länge haft ett intresse för kopplingen mellan undervisning och måluppfyllelse. Att undervisningen inte är någon ”en till en-situation”, där läraren undervisar och eleverna lär sig eller når målen i läro- och kursplan, är en relation som många lärare har funderat över, likaså jag. Därför ville jag fördjupa mig i detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om hur lärare kan ta sig an det som ibland benämns som undervisningsgapet, undervisningens svarta låda eller ”the teaching gap”. Det handlar således om hur läroplanens formulerade innehåll transformeras i undervisningssituationen och vad det innebär i realiteten för lärarna. Studien visualiserar ett didaktiskt spänningsfält mellan den styrning som kommer till uttryck i läroplanen och kursplanen, och elevers lärande på grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling består av två delstudier. I den första studien har jag fokuserat på hur lärare talar om kursplanemål och vad de anser om målen i relation till undervisningssituationen. Den studien visar att talet om tydliga mål är väldigt framträdande utan att för den skull vara kopplat till vad elever egentligen lär sig på lektionen. Lärarna i studien gjorde sitt yttersta för att eleverna skulle förstå vad de ville med lektionen, men de upplevde inte alltid att eleverna lärde sig det som lärarna ville eller hade planerat. Lärarna försöker få eleverna att förstå målen genom att exempelvis skriva dem på tavlan.

– I den andra delstudien gick jag vidare för att visualisera spänningsfältet mellan lärares tolkning av kursplanen i relation till planeringen av undervisningen och elevernas förväntade lärande. För att göra det valde jag att jobba med en grupp bestående av fyra lärare som gjorde en Learning Study i samhällskunskap under ett år. När man gör en Learning Study handlar det mycket om att byta perspektiv och ta den lärandes perspektiv på allvar. Lärarna började undersöka vad det är som görs möjligt för eleverna att lära på lektionen. I det här fallet handlade det om att utveckla förståelse för begreppet rättighet i förhållande till yttrandefrihet.

– Det viktigaste resultatet från den studien handlar om att lärarna i allt högre grad, genom Learning Study, kunde relatera ämnesinnehållet till elevernas lärande. Tre olika faser kan skönjas under tiden som lärarna fördjupar sig i undervisningens genomförande: en orienteringsfas, en problematiseringsfas och slutligen en integreringsfas där elevernas lärande hamnar i fokus av diskussionen. Studien visar att det är ett kvalificerat kunskapsarbete för lärare att omsätta kursplanen i undervisningen och att lärare behöver få undersöka detta.

Vad överraskade dig?

– Det var den första Learning Study som lärarna gjorde och jag blev överraskad över att de utvecklade skarpa verktyg för att analysera sin egen undervisning. Det gav en helt annan diskussion mellan lärarna som jag tror är avgörande för elevers lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag anser att alla lärare kan ha nytta av resultatet, även om det är lärare i samhällskunskap som berörs av den andra delstudien. Jag har gjort min studie på grundskolan, men principen är mer generell eftersom det berör relationen mellan undervisning och lärande. Idag behövs en diskussion om relationen mellan undervisning och lärande som inte förenklar undervisningsuppdraget.

Av Åsa Lasson