Undervisningen påverkas av klassens sammansättning och förkunskaper
Elevsammansättningen i en klass och elevernas förkunskaper styr i hög grad vilken undervisning som kan bedrivas. Pontus Bäckströms forskning visar att det finns vissa faktorer som lärare inte kan påverka.
Bor i Tumba
Född år 1983
Disputerade 2024-03-08
vid Jönköping University
Exploring mechanisms of peer effects in education. Frame factor analyses of classroom instruction
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Avhandlingen angränsar en skolpolitisk fråga om skolans likvärdighet. Vi vill ju att vilken skola en elev går i ska ha så liten betydelse som möjligt för elevens resultat. Det här är frågor som jag också har funderat mycket över när jag arbetade som lärare.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har undersökt kamrateffekter i skola och undervisning. Det handlar om vilken betydelse det har för en elev att gå i en viss klass med de klasskamrater som finns i den klassen, och hur det påverkar elevens resultat. Om jag ska göra en enkel sammanfattning av tidigare forskning så kan man säga att alla elever gynnas av att ha högpresterande kamrater. Jag ville undersöka mekanismerna bakom detta – varför uppstår dessa effekter?
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Det viktigaste resultatet är att elevsammansättningen i en klass har en i hög grad styrande och begränsande effekt på vad lärare kan göra i undervisningen, vilket kommer att påverka den undervisning som bedrivs. Den här styrande och begränsande effekten förklarar en ganska stor del av variationen av kamrateffekterna, och varför elever i olika klasser lär sig olika mycket.
− Ett annat resultat handlar om att elevernas genomsnittliga förkunskaper i vissa fall är nödvändiga villkor för den undervisning som lärare ska bedriva. Vad ska en lärare göra om han eller hon ska undervisa i procenträkning och det visar sig att en stor del av eleverna i det aktuella klassrummet inte kan multiplicera eller dividera? Att multiplicera och dividera är en helt nödvändig förutsättning för att kunna beräkna procent. I det fallet får elevernas sammantagna förkunskaper en styrande och begränsande effekt på vad läraren kan göra i undervisningen. Exemplet visar att det finns vissa grundläggande förutsättningar för undervisningen som lärare inte kan påverka.
− Jag vill också lyfta fram att mina resultat visar att lärare är viktiga och att det påverkar elevernas resultat att ha en bra lärare. Men man kommer inte förbi att det ändå finns faktorer som styr och begränsar, som lärare inte kan påverka.
Elevsammansättningen i en klass har en i hög grad styrande och begränsande effekt på vad lärare kan göra i undervisningen, vilket kommer att påverka den undervisning som bedrivs.
Pontus Bäckström
Vad överraskade dig?
− På ett sätt tycker jag att resultaten är ganska logiska. Den svenska grundskolan bygger på en idé om att vi vill att det ska vara så små skillnader som möjligt på elevers resultat utifrån vilken klass de går i. Det mina resultat visar i en internationell jämförelse är att vi har lyckats bra i Sverige. Det är en liten spridning mellan svenska klasser och skolor i många av de här avseendena, men vi lyckas inte hela vägen. Det som är viktigt att poängtera är att det kanske inte går att motverka det här helt och hållet. Skolresultaten blir i någon mening inte bättre än de förutsättningar som lärarna ges, och det gäller att ha realistiska förväntningar.
Vem har nytta av dina resultat?
− Mina resultat är viktiga för debatten som skolan. Ytterst visar de att vi måste ha realistiska förväntningar på undervisningen och på vad skolan förmår göra. Mitt budskap är inte att vi ska sluta sträva efter att lyckas. Men vi måste förstå att undervisningen ges vissa förutsättningar som lärare måste lyda under och som kommer att påverka vad som är möjligt att göra.