Undervisning som skapar reflektion

Både lektionsförberedelser, lektionsinnehåll och lärarens agerande är faktorer som påverkar om läraren lyckas stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Det visar Anders Beks forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag sökte doktorandtjänst var jag intresserad av undervisningsmetoden levande simuleringar och ville titta närmare på vad den kunde erbjuda lärare. Sedan blev jag mer intresserad av en del av metoden, debriefing, då man gör praktiska övningar och sätter ord på vad man upplever. Intresset kom sedan att breddas till hur lärare i andra undervisningssammanhang kan undervisa för att stimulera och skapa reflektion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en observationsstudie av undervisning på polisutbildningen i Umeå. Jag följde en klass nyintagna studenter och studerade hur lärarna utformade undervisningen, vad den innehöll och hur de genomförde den. Vad kan man anta att undervisningen ger för förutsättningar för reflektion? Jag detaljanalyserade 79 lektioner och kom fram till vad lärare gör när studenter reflekterar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte är så enkelt som att en viss teknik ger reflektion. Det finns ett antal kännetecken och om många förekommer under en lektion är det troligare att studenterna reflekterar. Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet. Studenterna verkar ha svårt att nå djup reflektion på egen hand. Den stimuleras om läraren ger olika verktyg, som att bearbeta teoretiskt innehåll, visa på olika aspekter och att ställa frågor. Det handlar om subtila saker. Hur lärare agerar rent kroppsligt, om de visar ett tydligt intresse och är en del av gruppen och inte tar distans, om de är skickliga på olika berättartekniker som skapar intresse och som stimulerar reflektion.

– En viktig faktor är att det ägnas tid åt förberedd och strukturerad reflektion. Om det inte avdelas tid för detta under lektionen då sker inte heller reflektion. Studenterna har inte tid och verktyg till detta utanför lektionen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att se en skillnad i undervisningsskick mellan utbildade lärare och de yrkesverksamma poliser som undervisade, att universitetslärarna skulle vara skickligare på att undervisa. Men så var det inte. Det räcker inte med en viss typ av innehåll och övningar. Det hänger på hur lärare genomför lektionen. Det är ett subtilt samspel, om läraren knyter an väl till studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt yrkesverksamma lärare, gärna i högre utbildning, som kan ha nytta av dem för att granska sin egen undervisning och för att stimulera reflektion och lärande hos studenterna. Lärarutbildare kan också ha nytta av resultaten. Avhandlingen innehåller en omfattande teoretisk diskussion som kan vara intressant för de som är intresserade av pedagogisk teori.

Ger avhandlingen några praktiska tips?

– Man kan ha den som ingång, men jag förklarar inte speciella tekniker. Det är en övergripande beskrivning av vad som kännetecknar lektioner som stimulerar reflektion. För analysen har jag utformat en modell som kan erbjuda en terminologi för vilken typ av undervisning lärare använder.

Gunilla Nordin