Undervisning om Förintelsen riskerar att missa sitt mål

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Skolan har givits ett särskilt uppdrag att belysa Förintelsen. Jag ville undersöka vilka didaktiskaproblem och utmaningar som kan rymmas i det uppdraget.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur några historielärare beskriver sina intentioner med kunskapsområdet Förintelsen i sinundervisning, hur detta gestaltas och hur det uppfattas av eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om det finns en stor variation i vad lärarna uttrycker att de vill uppnå med sin undervisningom kunskapsområdet Förintelsen liksom vad de väljer att fokusera på, finns en samsyn om attundervisningen ska generera förståelse och insikter om betydelsen av demokratiska värden. Menden förståelse som lärarna vill åstadkomma äger inte alltid rum. Det synliggörs inte för eleverna vadolika resonemang syftar till i slutändan och att de förväntas förstå relationen som finns mellan dåtid,nutid och framtid.

Vad överraskade dig?

– Eleverna möter den här tiden i historien i olika sammanhang utanför skolan, exempelvis via filmerom andra världskriget, men detta tas inte tillvara som en resurs. Något annat som överraskade migvar att man inte diskuterar historia kontrafaktiskt i historieundervisningen. Det saknas en diskussionom vad som hade krävts för att utvecklingen skulle ha tagit en annan riktning och vad frånvaron avdemokratiska värden kan innebära för enskilda, för grupper av människor och för hela samhället.Fokus ligger på att veta mycket om ett fenomen, mindre om hur vi kan vi veta det vi vet och sällanom vilka implikationer det innebär att vi vet det vi vet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt verksamma och blivande SO- och historielärare i grundskolans senare år, men ävenhistorielärare på gymnasiet.