Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Undervisning om demokrati brister i Sydafrikanska skolor

Publicerad:2011-02-03
Uppdaterad:2012-03-27
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

Getahun Abraham

Född 1958
i Etiopien

Disputerade
2010-12-15

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting In South African Comprehensive Schools.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Under min utbildning i sociologi frågade jag mig varför afrikanska makthavare har sinaledarpositioner under så lång tid, varför de tar folkets tillgångar och kränker mänskligarättigheter. Jag undrade över om de erfarenheter de gjort i skolan bidrar till svårigheten attvara demokratiska.

Vad handlar avhandlingen om?

Om ett ämne som finns i sydafrikanska skolor som heter Life Orientation och som infördesefter apartheidsystemets upplösning. Jag har undersökt den del av ämnet som handlar omsocial utveckling och som bland annat tar upp ledarskapskvalitet och att rösta. Jag harstuderat barn i årskurs tre i fyra olika skolor. Skolorna är fortfarande präglade av den gamlaindelningen av människor i grupperna vit, svart, färgad och asiater/indier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Det är olika saker. Dels att lärarna saknar fortbildning för att undervisa i Life Orientation.Lärardominansen är ofta stark och elevdeltagandet begränsat. Till exempel valdes inteelevrepresentanter av eleverna själva utan utsågs av lärarna i tre av fyra skolor. Ett annatresultat är hur samhällets uppdelning i språk, normer och värderingar inom olika grupper avmänniskor reproduceras i skolan.

Vad överraskade dig?

Att klyftorna mellan skolorna var så stor. När det gäller skolmat till exempel i de fattigasteförhållandena var tanken att täcka kostnader för mat i årskurs 1 3. Men skolan valde attdela maten mellan alla eleverna upp till årskurs sju. I den rikaste skolan hade barnen medväldigt fin mat hemifrån. I en blandad skola kom barn från gottställda familjer medmat eller pengar att handla mat från när liggande affärer. Men barn från ekonomisk svagafamiljer serverades av skolkök. Barnen från färgade skolan serverades bröd, men det räckteinte till alla elever utan lärarna delade godtyckligt ut bröden till vissa elever. Jag hade inteväntat mig att skillnaderna skulle vara så stora mellan skolorna och inom skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

Egentligen vem som helst. Men särskilt svenska och utländska skolor eftersom de ska fostrabarnen till demokratiska medborgare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev