Undervisning i naturvetenskap skonar ungas öron
Född 1951
i Borås
Disputerade 2012-01-20
vid Göteborgs universitet
Undervisning och lärande i naturvetenskap – Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa
Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande. Det visar hon i avhandlingen ”Undervisning och lärande i naturvetenskap – Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa”.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– På 2000-talet började jag arbeta ihop med kollegor i ett projekt om kompetensutveckling för lärare i årskurs 1-5. Då utvecklade vi forskningsbaserat idématerial till stöd för lärarna i deras undervisning i naturvetenskap. Inte mycket var gjort inom området ljud och ljudöverföring. Senare kopplade jag på hörsel och hälsa till idématerialet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om att undervisa elever i naturvetenskap och specifikt om elevers lärande av ljud, hörsel och hälsa. Jag har fokuserat på elevers lärande av ljud och ljudöverföring och kopplat detta till hörselhälsa. Hur fungerar vår hörsel? Hur tar eleverna ställning till höga ljudnivåer och användandet av hörselproppar?
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Före undervisningen uttryckte en majoritet eleverna i årskurs 4-7 att ljudet går direkt från örat till hjärnan. De visste inte att ljudet passerar känsliga delar innan det når hjärnan. Då blir det svårt att förstå innebörden av uppmaningen ”var rädd om din hörsel”. Jag tog reda på hur eleverna tog ställning i frågor om hörselhälsa. Jag var ute efter deras uppfattning om den egna sårbarheten. Resultaten visar att elevernas ställningstagande var mer hälsofrämjande efter än före den genomförda undervisningen.
Vad överraskade dig?
– Generellt kan man förvänta sig att förståelsen är högre omedelbart efter undervisningen. Men när det gäller resonemangen om den egna sårbarheten hade elevernas medvetenhet ökat ytterligare ett år efter undervisningen. Så långt efter uttryckte de att de tänkte i mer hälsofrämjande banor. Det förvånade mig.
Vem har nytta av dina resultat?
– Populariteten med personliga musikspelare gör höga ljudnivåer till en personlig och aktuell hälsofråga. Elever ges förutsättningar att bete sig mer hälsofrämjande om de möter en undervisning som ökar deras medvetenhet för höga ljudnivåer.
– Också lärare som undervisar i naturvetenskap har direkt nytta av resultaten. Om målet är att elever ska förstå ljudöverföring är det bra om lärare är medvetna om hur eleverna uppfattar ljud – som något materiellt som förflyttar sig snarare än en rörelse som överförs via luftens partiklar.
– Resultaten är också användbara i arbetet med formativ bedömning. Läraren måste ha ämnesdidaktiska kunskaper inom området för att veta hur hon ska ge formativ återkoppling till eleverna för att de ska komma vidare i sin förståelse av ljud och ljudöverföring.
Gunilla Nordin