Undersökande arbetssätt i NO

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Högskolan Dalarna i flera år. Jag träffade lärarstudenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning hade mött NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) och undersökande arbetssätt och hade blandade känslor kring detta. En del tyckte det var roligt, andra att det var svårt och besvärligt. Det gjorde mig nyfiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat förskoleklass till årskurs sex och tittat på de syften och mål angående undersökande arbetssätt som finns i grundskolans läroplaner, Lgr62-Lgr11, och lärares berättelser om sin egen undervisning om NTA och undervisning i klassrummet. Den handlar också om hur elevers görande behöver knytas till undervisningens syfte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller NO-undervisning är det vanligt att ha ett övergripande syfte med undervisningen. Ett sådant syfte kan till exempel vara att eleverna ska lära sig friktionsinverkan på rörelse. Ofta introduceras sådana nya begrepp med hjälp av någon form av aktivitet, till exempel att eleverna undersöker hur de kan köra ett leksaksfordon med, respektive utan, däck.

– Jag kallar dessa aktiviteter för närliggande syften. Jag har sett att det är väldigt viktigt att det närliggande syftet fungerar så att eleverna kan delta i undersökningen med sitt språk, sina erfarenheter och att de förstår vad målet är med undersökningen.

– Men att undersöka och tala om varför vi har däck på våra bilar är inte samma sak som att tala om friktion och rörelse. Aktiviteten måste knytas till undervisningens syfte, det övergripande syftet – i det här fallet att studera rörelse och friktion. De vardagliga ord som eleverna använder behöver relateras till de naturvetenskapliga begreppen, till exempel friktion och rörelse. Det måste läraren hjälpa eleverna med, annars handlar undervisningen bara om varför vi har däck på bilen.

– Läraren behöver hjälpa eleven att se vad i undersökningen som handlar om rörelse och friktion och vad som inte gör det. Jag kallar dessa syften för organiserade syften, vilka kan användas som verktyg när läraren planerar, utvärderar och analyserar sin undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att de praktiska aktiviteterna engagerar elever och lärare väldigt mycket! Eleverna blir intresserade av det praktiska arbetet och kanske även NO, men samtidigt finns det på många skolor väldigt lite material till dessa aktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarstudenter, lärarutbildare, men även forskare och läroplansutvecklare.

Kan din avhandling användas praktiskt för den lärare som vill utveckla sitt undersökande arbetssätt?

– Ja, jag har det som ett syfte, att skapa verktyg för lärare. Det skulle vara roligt om den används så.

Gunilla Nordin